Från botten till toppen, och tillbaka igen! prolog |
Jaha.. Här sitter man än en gång på psyket. Jag har fått i uppgift att skriva en novell om mitt liv,ett kapitel varje möte. Men hur börjar man egentligen skriva en sann historia? Psykologen ler mot mig när jag då och då sneglar på henne. Hon går ut, lämnar mig ensam med ett block och en penna. Så det är nu jag ska börja berätta?
Jag kan väl börja med att berätta att jag heter Alexandra, men kallas ALLTID för Alex. Jag är 19 år nu, men jag kommer att börja skriva om när jag var 13 år och började på högstadiet. Innan dess har jag inte så många minnen. Eller jo, Men det är bara mobbning,ångest och tårar så det vill jag inte minnas. Jag tror jag har förträngt det mesta ur min barndom. Mamma har ju alltid haft alkoholproblem och min pappa har ju inte brytt sig..
Men iallafall, Det ni ska få läsa är om tonåren. Hur jag hamnade på botten, tog mig upp till toppen för att sedan falla tillbaka igen.
Nu har det gått en timme och mötet är slut. Men kan man börja en novell såhär? Eller har jag gjort helt fel? Jag lämnar blocket och pennan till Paula och lämnar psykiatriska kliniken i Umeå, för denna gång.
Ja, fortsättning eller inte? eller jag kommer fortsätta vare sig ni läser eller inte ;)
Men alltid kul att få en kommentar då och då!
|
| Kommentarer | | Caarr00 - 15 apr 12 - 23:09 | | Kul att du tycker det! :) | | Caarr00 - 15 apr 12 - 20:35 | | Yes! Den är sann |
|
|
|
