Ingen vet vem jag är...(hoppas en bättre version) |
- Chris, vad gör du?
- Men ta det lugnt Amy, det är ju bara en lek.
- Men den är inte rolig klagade Amy högt, låt mig vara.
Chris började sakta gå runt Amy och syna henne upp och ner.
- Chris kan du sluta!
- Men Amy varför är du så blyg.
Ett stort leende började sakta komma fram på hans vackra gyllenbruna ansikte, de gröna ögonen skimrade i det svaga ljuset medan han kom allt närmre.
- Chris kan du inte sluta, jag tycker det är läskigt har och sluta stirra på mig så där.
Nu var Chris bara några centimeter från Amys läppar.
Lägg dig ner! Skrek Chris och putade Amy hårt på revbenen.
- Nej! Skrek Amy och vacklade lite bakåt.
- Ligg skrek Chris högre och putade till ännu hårdare.
Amy ramlade rakt ner på mossan med en hård duns.
- Chris snälla sluta, jag vill inte!
- Men Amy det kommer att vara kul!
Chris lutade sig ner över mossan där Amy låg och började stryka sina händer längst Amys kropp.
- Nej Cris, försökte Amy och sträckte sig efter hans händer.
Cris slog bort Amys fingrar och började leta sig längre ner, mot Amys byxor.
- CRIS SLUTA, JAG MENAR DET!
Denna natt hände det något som ingen vill uppleva.
Första dagen på skolan och ingen vet vem jag är eller var jag kommer ifrån.
Det fanns inget värre än att gå i en full korridor, då alla tittar lite i smyg. De viskar med varandra, frågor om vem jag är och vart jag kommer ifrån, man kan höra en del som kommenterar min bak. Det gör inte mig något jag är ganska nöjd med hur jag ser ut och det finns inget att vara blyg för.
Jag har redan träffat några av minna nya klass kamrater och dom verkar okej.
En snabb koll på klockan.
- Fan är den redan 08.11 jag är sen! Läraren kommer att döda mig!
Theo började springa längst korridoren för att slippa få så mycket skäll av den nya läraren.
Utan att knacka ryckte, Theo upp dörren och klampade in i ett full satt klassrum med en del nyfikna blickar riktade sig mot honom.
- Är det du som är Theodor frågar en arg röst från katedern.
- Kanske det beror på vem som frågar!
- Jo, jag är Lasse Persson och är lärare i den har klassen. Så om det är du som är Theodor så kan du sätta dig ner längst ner och om det inte är du ska du gå här ifrån och sluta störa min klass.
Jag kunde se de beundrade blickar som de flesta i min nya klass gav mig.
Medan jag gick ner längst bänkraden blickade jag över hur alla i klassen såg ut och fastnade för en kille med gyllenbrun hy och lysande gröna ögon.
Jag visste redan vem det var, om jag ville komma någon vart i den här skolan så måste man bli kompis med honom.
Men så fort jag bli kompis med honom så kommer han att ångra det.
(Jag ska fixa det här jag lovar)
Det var enkelt att hänga med, och ingen störde mig för alla visste att om de populära inte gillade mig, så skulle alla hålla sig borta från mig.
Men jag hade inget att var rädd för, jag visste redan att de hade fått upp ögonen för mig och det är en bra sak.
Lektionen gick fort och direkt efter så kom de populära och började prata med mig.
- Du heter Theo eller hur?...
|
|
|
|
