Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Du hade ingen aning Del 2 ~Kontrar tillbaka~

Kommentera gärna vad ni tycker, all kritik tas emot med öppna armar ^^ Ledsen bara att början är lite seg

---- ----
Se bortom det du ser
Tro inte på det yttre
När du inte vet det inre
---- ----

Alla lämnade in sina bekräftelser att de fick hänga med på utflykten, utom jag. Jag satt på rektorns kontor och lämnade över mitt papper. Han nickade stumt och jag försvann ut. Alla arbetade på då jag steg in i klassrummet. Jag satte mig bredvid Melissa och började arbeta.
Hon hälsade snabbt innan vi jobbade under tystnad. En grupp med män kom in med kameror hängandes runt halsarna. Lärare harklade sig.
”Lyssna nu är ni snälla! Jag har bjudit hit en del fotografer och koreografer för era projekt. Ni blir ihop parade två och två. Ni ska göra ett arbete som har någonting att göra med en fotograf, Journalis eller någoting annat ni kan komma på. Melissa du jobbar med Elinor.” Jag skrattade tyst, hon skulle jobba med den hon kallade förvuxna apa. Haha! Läraren hade gått igenom några undertiden jag hånade min kompis. ”Medina du jobbar med Scott …” Jag blundade. Nej vem som helst men inte han. Melissa gav mig en elak blick och skrattade sedan. Några i klassen tittade på henne. Jag räddade henne genom att skratta, där efter kom min syster skratt och fler kom där efter. Melissa gav mig en tacksam blick. Läraren tystade ner oss. ”Lugna nu! Samarbeta och kom överens innan ni börja jobba. Så nu har ni fria händer”, sade lärare och alla började stimma runt. Jag satt kvar vid bänken och hoppades att Scott skulle ignorera mig eller be om en ny arbetskamrat. Men han reste sig och började gå mot mig. Hans kompisar hann ikapp honom. Dunkade honom ryggen och önskade honom lycka till med arbetet. Ironi. De skrattade och gick till sina arbetskamrater. Scott satte sig bredvid mig.
”Hej”, hälsade han. Jag ville ignorera honom. Ville inte prata.
”Hej”, svarade jag lågt och fortsatte att titta ner i bänken. Förhoppningsvis behöver vi inte prata så mycket. Jag blundade. Jag var dödsdömd. Aldrig att jag skulle komma undan med detta. Det skulle bli mycket kaos. Men jag kunde ju inte välja arbetskamrat. Fast jag skulle ändå får ta smällen. Orättvist!
”Vad vill du arbeta om?” frågade han och försökte få min uppmärksamhet. Jag öppnade ögonen. Suckade.
”Jag … vet inte.” Enkelt och kort. Jag undvek fortfarande att titta upp. Elinor, apan, skrattade och stannade vid oss.
”Du ser. Det är inte lönt …” Jag log giftigt men artigt.
”Säg mig Elinor, när brydde du dig senast om någon annan än dig själv? Varför ändra på den där traditionen nu?” Det blev knäpptyst och alla stirrade på mig. Melissa garvade så hon hotade att hamna på golvet. Jag reste mig upp och ställde mig framför Elinor.
”Har inte du att göra med stock!” fräste hon. Jag skrattade utan humor.
”Var det ditt bästa, kom igen bättre kan du bruden”, sade jag lent.
”Bruden?! Kalla mig inte bruden!” Jag skrattade igen. Jag vände på klacken och vinkade slappt mot henne.
”Som du vill.” Sedan satte jag mig ner, drog upp en bok och började läsa.
”Ska du ignorera mig stocken?!” Jag suckade ljudlöst. ”Idiot jävel!” Fortfarande så svarade jag inte. ”Hora!” Det blev så tyst att man hörde vinden utanför. Jag sneglade upp från boken och skakade på huvudet.
”Då kommer den intressanta frågan, hur vet du det?” Skratt spred sig snabbt i klassrummet. Hon skrek något osammanhängande mot mig och gick. Jag ryckte på axlarna på nytt och lade ifrån mig boken. Melissa satte sig på min bänk.
”Hur vet du vad du alltid ska säga, när du väl prata?” frågade hon och skrattade åt Elinor.
”De som är tysta ser en hel del”, svarade jag enkelt. Hon skrattade igen.
”Jag önskade att jag var som du”, sade hon och log mot mig. Jag skrattade.
”Det tror jag inte du vill”, svarade jag. Hon ryckte på axlarna, suckade och hoppade ner från bänken.
”Nu ska jag tillbaka till helvetet, tack för den”, muttrade hon och gick iväg. Jag skrattade åt henne då hon satte sig bredvid Elinor. Jag hoppade till.
”Ska vi ta kameran, alltså fotografering, fotograf och modell? Samband mellan fotografer och koergrafer?” frågade Scott. Jag ryckte på axlarna.
”Sure why not.”
”Jävla hor…”
”Har du inget bättre för dig Elinor”, avbröt jag henne lugnt och satte hackan över händerna. Hon muttrade och vände sig ilsket mot Melissa.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4)
sookisweetie - 2 maj 12 - 23:06- Betyg:
super bra!

Skriven av
MyBlackBird
14 apr 12 - 20:28
(Har blivit läst 44 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord