Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Hur det slutade

Om en timme eller två så skulle jag sitta i det där stora salen med alla ögon riktade mot mig, ögonen skulle sprida medlidande och sorg till mig. Jag skulle sätta mig i vittnesbåset och berätta allt, enligt min advokat så var det det bästa att berätta varenda liten detalj om hur min stora syster blev mördad, våldtagen medan jag satt fasttejpad på en stol rakt framför dom så att jag skulle kunna se hela processen. Jag skulle fälla en tår och snyfta för att det skulle se mer trovärdigt ut att jag var helt förstörd över det. Missförstå mig inte jag var helt förstörd under processen och två dagar efter men det gick över, min läkare sa att det var vanligt när någon hade sätt något så fruktansvärt hända mot sin syster eller någon annan man känner väl. Han sa att man stänger ner smärtan för att den är för stor, precis som när man blir för skadad. Innan jag skulle gå in till den där stora salen med alla människor och media så skulle säkert min advokat säga att allt skulle bli okej, att han aldrig skulle kunna få tag på mig. Han skulle säga att han skulle sitta med handklovar och två poliser bredvid honom under hela rättegången. Jag skulle lita på honom, jag visste att ingen människa skulle kunna ta sig ut ur handklovarna utan att någon skulle märka det.
När jag hade satt mig i vittnesbåset och berättat allt hade jag mått illa under all tid, det hjälpte inte heller att han satt där och stirrade på mig med ögon som sa att han skulle mörda mig med om han fick chansen.
Efter att domaren hade slagit i med träklubban i bordet och skrikit rakt ut att han var skyldig till mordet på min syster och att han fick två livstid i fängelse som straff så hände allt ganska snabbt. Jag satt fortfarande i vittnesbåset och alla andra hade börjat röra på sig, precis då hörde jag det starkaste ljudet jag någonsin hade hört som två smällar, och sedan en så stark smärta i magen och armen så jag svimmade. Det sista jag hörde var skrik, klack skor som sprang mot golvet och poliser som skrek ut olika meddelanden om hur vittnet hade blivit skjutit två gånger och hur mördaren vid namn Ted som jag lika gärna kan berätta hade sprungit ut ur salen med ett vapen och var beväpnad och farlig.

Berätta gärna vad ni tycker, det här var bara en snabbskriven liten novell som inte har blivit redigerad alls. Bara rent skriven rak på sak.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4)
Eclipse - 2 maj 12 - 12:52- Betyg:
fy i helvete. Alltså, om du vill göra den ännu värre, eller änu mer emotionell kanske jag ska säga, så skulle du kunna lägga till hennes berättelse om vad som hände, skriva ner hur hon minns det. Fast jag måste säga att jag är glad att du inte gjorde det, jag skulle inte klara av att läsa det.. Jag blir alltid jätte upprörd när det gäller sådant och jag ryser till och med redan nu och vill mörda den jäveln. Huuh, en av mina värsta mardrömmar är att bli våldtagen.
Men om man ignorerar all hemskhet i den så är den bra skriven =)

Skriven av
sari-chan
9 apr 12 - 17:23
(Har blivit läst 76 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord