Nikotinets påverkan på mig |
Med nikotinet uppkört i käften, under överläppen. Ser jag allting mycket klarare.
Visst, en såkallad glödande pinne hade passat bättre och hade även känts mer estetiskt.
Och hade liksom varit en lite mer poetisk anledning till att skriva detta, just nu.
Fast vad har poesi för regler...Inga, antar jag. Jag är inte en poet eller någonstans åt det hållet.
Jag råkar bara vara en tjej med väldigt mycket belastning i hjärnan, över hjärnan. Och som får ut en liten del av det i just det här, skrift.
Min far snusar, det gör inte jag. Men just ikväll gör jag det, eller det är nog natt. För klockan har passerat tolvslaget. Illamåendet uppstod för en liten stund sedan, även huvudvärken tillsammans med känslan av att hela världen snurrar. Jag snurrar, mitt huvud snurrar.
Mitt innersta snurrar.
Jag vill tömma min magsäck. Liksom vända den ut och in. Få ut allting tillsammans med allt annat som tyvärr inte finns i min mage. Men som finns i resten utav mina organ.
Svetten har brutit sig lös, pannan är spegelblank och likaså har mina glober blivit.
Händelser i mitt liv har lagt sig, likt en hinna över mina blandfärgade irisar tillsammans med pupillen.
Cirka två minuter senare.
På filmer har jag sett tjejer stoppa ner fingrar i halsen för att reta kräkreflexerna och sedan liksom spytt. Ja, toalett-besöket jag var på nyss slutade väl inte så lyckat. Då filmerna har ljugit.
Jag fick inte upp något, kanske för att jag var rädd. Rädd för att min sovande familj skulle vakna och höra vad jag gjorde. ”Är du magsjuk?” Nä en sådan fråga vill jag inte få, då jag inte skulle ha någon aning om vad jag skulle svara.
Jag är inte magsjuk, utan är bara illamående och fortfarande råkar må dåligt av händelser som tillhör det förflutna. - Men det kan jag inte säga, hur skulle de reagera då?
Det fungerar inte så. Man kan inte förpesta sin familj med sin egna pestsmitta utan en redig anledning. Och rediga anledningar existerar inte på min världskarta. Jag älskar dem för mycket.
Med detta misslyckade försök till att få detta till en novell, ska jag nu bemöta sängen och försöka försvinna ett antal timmar till en annan värld fylld av fiktion.
Nikotinklumpen i käften, under överläppen är veck.
Likaså mitt förnuft.
Godnatt, sov väl, dröm stort.
|
|
|
|
