Sarah (hp-ff) kap 18, träffen med scott |
Kap 18. Träffen med Scott
När jag kommit ner i entréhallen var den första personen jag såg, Scott. Han stod och vred nervöst på sig. Men när han fick se mig så sprack hans ansikte upp i ett brett leende och han kom fram till mig.
”Sarah” sa han. ”Vad kul att se dig”
”Detsamma” sa jag. Och kramade om honom. När jag backade igen hade Scott fått ett något bistrare uttryck i ansiktet.
”Vill du gå en sväng med mig?” Frågade han och jag nickade.
Så fort vi hade kommit ut genom dörrarna sa Scott.
”Varför gjorde du det Sarah? Varför?”
”Jag vet inte, jag hörde Nick och mormor prata när jag var hemma på minnesstunden. Mormor tycker att jag borde ha dött, både när morfar dog och när mamma och pappa gjorde det. Hon skyller dessutom morfars död på mig, och hon sa att världen nog skulle klara sig bättre utan mig. Förtvivlad som jag var trodde jag på henne och sprang bort därifrån, använde flampulver för att komma tillbaka och sedan… ja, du vet vad som hände!”
Scott nickade.
”Som du nog vet, så sprids rykten snabbt här på Hogwarts, och det var genom det jag fick reda på det. Jag sprang genast till min sovsal och hämtade ett av de paket med Bertie Botts bönor som jag köpte på tåget, men inte åt upp. Jag köpte också ett kort i diagongränden innan jag åkte hit. Det var inte meningen att jag skulle ge det till någon, för jag tyckte att det var så fint. Men när jag fick veta vad du hade gjort så visste jag direkt vem som skulle ha det.”
”Åh Scott”, sa jag och stannade. ”Det där kortet var så otroligt vackert, du borde inte ha gett mig det om du tyckte om det så mycket själv.”
Jag kramade om honom och när jag tog ett steg bakåt så sa han.
”joo”, sa han. ”Jag ville att du skulle ha det. Sarah, Inte förrän det där hände insåg jag, hur mycket jag faktiskt tycker om dig. Jag tycker väldigt mycket om dig. Som mer än en vän. Så… vill du bli min flickvän?”
”Åh Scott” sa jag. Och kramade honom igen. ”Det vill jag gärna” När jag tog ett steg tillbaka så tog han ett tag om min haka och sakta, kom hans ansikte närmare mitt.
Jag fattade inte vad som hände egentligen men så mycket förstod jag att jag visste att jag här och nu, fick min första kyss och jag gjorde som honom.
När vi tog ett steg tillbaka så log Scott mot mig och tog upp en ros, han hade haft i bröstfickan. Han räckte den till mig. Jag tog emot den.
Vi gick tillbaka till slottet hand i hand och i entréhallen kramades vi en gång till. Han skulle gå till biblioteket och jag skulle gå till uppehållsrummet så där var vi tvungna att skiljas åt. Vi gick bak och fram och höll varandras händer så långt det gick. Sedan vände jag mig om och småsprang och skuttade bort till uppehållsrummet.
|
|
|
|
