Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Djävulens dotter *del 1*

Jag kramade mitt halsband. Den femuddade stjärnan var av det bästa stålet, som hade tillverkats i underjorden. Pågrund av värmen blev stålet helt perfekt.
Det hade gått ett helt år sedan jag flyttade upp. Jag hade stått ut med iskalla vintrar och svettats ihjäl av de varma somrarna. Det var min varmblodiga kropp som höll mig varm i vilket väder som helst.
Jag hade också skaffat ett jobb. Som inte gick så bra. Faktiskt en katastrof. Jag hade varit städhjälp hos en familj. Som visade sig vara de lataste människorna på jorden. De satt bara framför teven och glodde hela dagarna. De kom alltid med missnöjda kommentarer när jag hade städat någonting. T.ex. ”det är inte rent” eller ”jag ser fortfarande fläckarna” fast det var skinande rent. Det drev mig till vansinne.
Tillslut stod jag inte ut längre. Jag skulle hämnas. När familjen var borta och handlade så la jag jord i deras sängar och hällde insekter i deras mat. Jag kastade också ut teven från ett av fönstren. Är man halvdjävul så är man.
Efter det gick jag med ett nöjt uttryck därifrån. Och eftersom jag hade mitt beskyddningshalsband så kom inga poliser och arresterade mig. Jag kunde göra vad jag ville!
Jag bara körde runt i staden och njöt av livet, som skulle fortsätta i all evighet. Gatorna var fyllda med människor som pratade och skrattade. Det fanns så många känslor här på jorden. Och så några sätt att beskriva dem på. Människor var sådana konstiga varelser.
Jag stannade vid en mack och köpte en stor och kall glass. Den var riktigt uppfriskande i det varma vädret. Jag såg några hårdrockare gå förbi. Jag log mot dem. De lyssnade på den härligaste musiken i världen. Under hela min barndom hade jag lyssnat på allt från rock n roll till heavy metal. Det var ju ändå pappa som var grundaren till det.
Jag slängde pappret till glassen och följde efter hårdrockarna. De kanske var på väg till någon konsert? Jag gick med stora steg för att inte komma på efterkälken. Jag hade svarta platåskor och en riven jeanskjol. Jag hade en Metallica t-shirt också. Det fick duga. Mitt lysande röda hår hade jag i en lös hästsvans.
Hårdrockarna svängde in i en gränd. Jag följde efter. Där fanns det en dörr som det stod: gitarrspelare sökes, audition den 8 juli. Det var idag! Jag följde hårdrockarna in till ett litet rum som tydligen var väntrummet. Det hördes musik från rummet bredvid. Jag satte mig ner i en svart fåtölj med band namn skrivna med röd penna runt hela fåtöljen. Jag blundade och njöt av musiken från rummet bredvid. När jag öppnade ögonen satt det ett tiotal killar och glodde på mig. Alla hade svart hår och nitar på kläderna.
- Vad glor ni på? har ni aldrig sett en tjej förut eller? Sa jag surt.
De mumlade någonting om att tjejer inte kan spela elgitarr. Jag blev så arg att jag nästan kunde känna mina horn växa ut igen men det gjorde dem inte. Jag skulle visa dem att de hade fel.
Musiken tystnade och en kille ropade in mig. Han kollade på mig lite fundersamt först men sen log han.
- Välkommen, jag heter Simon och jag är sångaren i bandet.
- Hej jag heter Sari, sa jag och skakade hand med Simon.
Simon hade svart rufsigt hår med svarta kläder och nitskärp. Han var snygg.
- Det här är Frank, han är vår bassist, sa Simon.
- Hej, sa jag
Frank höjde huvudet i en hälsning.
- Och det här är Sam, sa Simon och gjorde en handgest mot trummorna.
- Tja, sa Sam
- Hej, sa jag.
- Okej ska vi börja? Sa Simon och slog ihop händerna.
Jag nickade och tog en elgitarr som stod i närheten.
- Något önskemål? sa han.
- Välj ni så spelar jag den, sa jag och log.
- Okej vi kör highway to hell då, sa han.
Jag log. Min favoritlåt. Jag spelade de välkända riffen och headbangade till takten. När solot kom spelade så det kändes som mina fingrar brann. Och jag älskade det. Plötsligt hörde jag inget annat än mitt gitarrspelande. Jag kollade upp och såg resten av bandet stå och glo med hakorna i marken.
- Det… det var fucking amazing! Sa Frank.
- Vart lärde du dig spela så? Frågade Sam.
Simon bara stod och såg nöjd ut. När jag kollade på honom log han.
- Du är med, sa han och log ännu mer.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
MyBlackBird - 12 mar 12 - 23:35- Betyg:
Spännande ... Haha tycker om det stycke som Naraylemi nämde.
emki - 12 mar 12 - 22:35- Betyg:
Haha.. Verkar otroligt bra!!!!!!!! Hojta gärna till när
del 2 är ute!
Mizz_andersson - 12 mar 12 - 19:41- Betyg:
En något udda historia. Men det är det jag gillar med den. Spännande. :) Keep it going. (y) Maila nästa.

Skriven av
Amyemy
12 mar 12 - 16:30
(Har blivit läst 130 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord