Älvornas land, del 1 |
Del 1
Den här berättelsen kommer handla om den lilla älvan Ti som föddes precis som alla andra älvor i en rosenknopp som slår ut när regnbågen visar sig på samma dag som fullmånen är. Så som ni förstår händer det inte så ofta så det finns inte många älvor, därför ska man vara extra försiktig med de som finns, för en dag kanske de dör ut helt och hållet och det vill ju inte.
Men när Ti kände månens första strålar mot sin tunna sköra hud visste hon inte att hon hade ett helt speciellt öde utstakat framför sig, inte samma öde som hennes älvvänner utan något mycket större och farligare än de andras.
För det är så att varje älva födds för ett speciellt syfte till Livinad, men det får de inte reda på fören deras vingar är fullt utvecklade och de är starka nog att flyga ut i strid. Om det nu skulle behövas vilket det oftast inte gör som tur är.
Det tar ungefär tre människoår innan älvornas vingar är fullt utvecklade och då får de reda på vad just deras öde är, men Ti skulle bli tvungen att vänta ännu längre till hennes stora förtret. Hon ville så gärna vara som sina älvvänner ha sitt öde i sin hand och veta vart hon skulle ta vägen, men istället fick hon tillbringa ensamna sin tid ute på ängarna och hos djuren.
Ti brukade flyga från blomma till blomma och samlar dess nektar för att hon ska kunna hålla sig varm om natten. Ty älvorna är så sköra så att minsta lilla vindpust kan få dem att förvandlas till glitter.
Visste ni att om man fångar morgondaggens första droppe från en rosenknop så kommer man få veta att Livinad verkligen finns. Så därför förstår ni kanske varför det inte finns så många mänskliga varelser som känner till den här världen.
|
|
|
|
