Mamma är borta i en skog av aska |
Öppna ögonen.
~Första intrycket~
Grått
Hon sätter sig upp. Betraktar den grå världen. Dom grå träden och den gråa himmelen.
Begravd under ett täcke av aska har hon legat där, helt ensam. Hur hon har överlevt är en gåta.
Hur skogen har klarat sig, är också en gåta.
Eller klarat sig, det var inte riktigt sant.
Trasiga träd, öppna med sår som fortfarande glöder. Pinnar, kvistar och grenar täcker marken, svarta och sotiga.
~Andra intrycket~
Tystnaden
Det är som om askan dämpar allt ljud. Hela den grå skogen är tyst. Inte ett ljud, men när hon sätter sig upp, och trycker sig upp från marken med ena handflatan prasslar det från svarta och förkolnade kvistar som bryts.
Detta kan omöjligt vara samma skog som flickan haft som lekpark i nästan tre veckor.
Omöjligt.
Nu ställer sig flickan upp, askan glider av den vita klänningen som nu har en mörkt grå färg med svarta fläckar.
Hon ser sig om, långsamt i en cirkel, betraktar hon träden.
Hur kunde det här hända?
Så plötsligt bryts den dämpade tystnaden av en fågel.
En ton. En sorgsen ton, som sörjer över sina döda bröder och systrar. Sörjer över alla dom förlorade träden.
Då rullar den en blank tår ner för flickans smutsiga ansikte. Bildar en rand i askan, visar lite av huden.
Om skogen är borta. Då är huset borta. Och ladan. och djuren.
Och Mamma.
|
| Kommentarer | | Sockerina - 10 mar 12 - 18:16 | | jag tycker det är bra skrivet men skulle gärna haft det lite längre, men vet själv att det kan vara skitsvårt att skriva långt ibland...men väldigt bra i alla fall :D |
|
|
|
