Pojken som blev kallad monster del I |
I pölen av blod kunde Nathan se sin egen glansiga spegelbild. Förvirring och
skräck kunde han se i sitt eget kritvita ansikte. Men också förvirring över vad
den händelsen som han nyss bevittnat. Mannen stod där fortfarande med en
hammare i högerhanden, med ett elakt flin över hela ansiktet.
-"Nej,snälla låt henne vara" Bad Nathan och såg upp på mannen."Snälla inte
henne också. Inte henne".
Mannen tittade ner på honom med förakt och avsky. Han tittade länge på pojken
som hade börjat gråta och i förtvivlan börjat närma sig sin kvinnan som låg
medvetslös på golvet. I pannan hade hon ett jack och en bula hade börjat växa
fram stor som ett ägg.
Nathaniel kröp långsamt fram emot kvinan under mannens brännande blickar.
Han bävade för den stunden då mannen skulle börja igen. Då han skulle få den
där vilda blicken i ögonen och det fasansfulla uttrycket i ansiktet. Då han skulle
börja slå igen och hur det skulle vara försent. Försent för att rädda henne.
Med ens förändrades mannens ansiktsuttryck. Det gick från att vara fyllt av avsky
till att vara fyllt av ilska. Utan förvarning så sparkade han Nathan hårt i ansiktet.
Nathan trillade bakåt. Han landade på rygg och låg kvar där. Hans panna och öga
gjorde otroligt ont och han var svimfärdig. Trots att hela världen snurrade och att
han såg stjärnor, så kunde han ändå se mannen komma emot honom med
hammaren i handen.
Mannen tog tag i Nathan och lyfte upp honom och tryckte upp honom emot en vägg.
Han kunde känna hans andedräkt. Den stank av billig sprit och ruttna tänder.
-"Lipa lilla flickan,gråt,gråt,gråt. Det finns ingen som kan hjälpa dig nu" Sade mannen
med ett elakt flin." Vem skulle hjälpa dig? Hon?! Haha!
Nathan grät ännu mer och skrek. Han var full av förtvivlan och ilska. Han började
sparka mannen i magen. Han försökte slita sig från han grepp. Då tog mannen tag
med ett hårdare grepp och kastade honom över rummet. Han slog hårt i väggen
och trillade ner på golvet med ett krasande. Han försökte stödja sig på armen men
det gick inte. Den var bruten.
Med sina sista krafter ställde han sig upp och började med ostadiga ben gå mot
mannen igen. Men hans ben svek honom och han föll ner på golvet igen. Denna gången
slog han i bakhuvudet hårt. Världen började bli suddig framför hans ögon. Det
sista han såg innan hela världen blev svart var hur mannen började slita av kvinnan
på golvets kläder.Sen hörde han ett skrik.
Nathan vaknade med ett ryck. Han satte sig upp i sängen och tittade sig omkring.
Han var åter tillbaka i sitt rum. Han var kallsvettig och väldigt utmattad. Han
fullkomligt badade i svett. Bredvid honom så låg Rose och sov. Hon rörde sig
sakta i sömnen. Plötsligt så vaknade hon och såg på honom.
Han såg att hon blev orolig när hon såg hans vita ansikte och svettiga kropp. Hon
satte sig upp och smekte honom över ryggen.
-"Drömde du om honom igen?" Frågade hon med oro i rösten. Nathan svarade inte
med en gång."Älskling?"
Han suckade och vände sig emot henne. Han tog tag i hennes hand och flätade in
sina fingrar i hennes. Han såg henne i ögonen och kysste henne.
-"Ja. Jag såg honom igen. Det var så verkligt" Sade Nathan och sänkte blicken."Det
var som att jag var tillbaka i källaren igen".
Hon tog hans huvud emellan sina händer och såg in i hans ögon och sade:
-"Det var inte på riktigt. Han är inte här nu".
Nathan viftade undan hennes händer och gick ner från sängen och ställde sig
på golvet. Han gick ut från sitt rum och in i badrummet som han hade för sig
själv. Han öppnade luckan ovanför handfatet och tog fram en burk med lugnande
medicin. Han tog 4 piller och slängde in i munnen och svalde på direkt när de
snuddade vid hans tunga. Han suckade,skruvade igen locket på burken och lade
tillbaka den i skåpet. Han stängde igen luckan och såg in i spegeln. Han såg
sin spegelbild stirra tillbaka på honom. Han såg samma pojke. Samma pojke som
för 7 år sedan bevittnade hur sin egen mamma blev misshandlad och våldtagen.
Detta är del 1 av hur många vet jag inte. Ge mig gärna kritik. Båda negativ och positiv.
All kritik uppskattas!
|
|
|
|
