Inte Mattis fel |
Bara svaga tjejer blev slagna, trodde hon. Bara svaga tjejer märker inte tecknena i början. När han går från att vara beskyddande till en våldsman, när hon går från förälskad till offer. Det smyger sig på. Han kommer prata om hennes bästa vän med förakt och be henne bryta kontakten. Han frågar om hon verkligen ska ha på sig den där klänningen när dom ska ut. Gullig svartsjuka kommer gå till slag och förnedring. Men då är hon redan fast.
Hans parfym luktade i hela badrummet. Det var Fredag. Det var Fest. Mattis vodka låg ute i hallen och han hade finskjortan på sig. Smsen från olika klubbar fanns lästa i hans mobil, men han hade redan bestämt sig vart han skulle gå. Hon visste allt det där, för hon hade varit med förut, hon kände till hans rutiner kring allting. Hon kunde ju inte säga någonting om vad hon tyckte eftersom på Fredag är det Fest och då ska alla ut och bli fulla som fan, som Matti uttryckte det. Man kan ju inte avstå, man måste vara macho. Vara man.
Hon hade smort in sig med bodylotion, fixat håret, rakat benen och sminkat sig. Hon skulle inte ut. Hon skulle vänta. Sitta fint och vänta på honom, och när han kommer hem ska han lukta på henne och säga "oj vad gott du luktar" och kyssa henne. Att han inte brukade komma hem tänkte hon inte på. Hon kunde ju hoppas iallafall. Och att han när han kom hem inte lade märke till hennes lena ben eller doft tänkte hon inte heller på. Hon bara hoppades att det skulle ske en förändring. Att han en dag skulle komma hem utan att lukta alkohol och lägga sig brevid henne och säga allt det där.
Matti kysste henne innan han gick. Smaken av hennes läppar satt kvar när han satte sig i bilen.
Hon såg när han gick ut. Hon log och vinkade mot honom, som att det vore okej att han gick. Som att hon bara skulle ha en mysig hemmakväll för tusende gången, utan att känna saknaden och tomheten gräva sig djupare i henne. Utan att känna att det var som ett svek när han åkte. Men hon kunde ju hoppas. Att han skulle ångra sig. Att han skulle sakna henne och vända bilen och köra in på parkeringen igen. Att han skulle lägga sig brevid henne och känna hennes lena ben.
Huset var tomt och det var tråkigt. Hon gick runt, runt, tusen varv i varje rum. Sedan lade hon sig på sängen och somnade.
Han la sin hand på hennes kropp. Den var varm och tung, men annorlunda. Den började röra. Röra hennes kropp, smutsa ned den. För det var inte varma fina Mattis hand som rörde sig mjukt över henne, det var Fyllematti som taffsade tungt, kallt, hårt. Irriterat slog hon bort den. Händerna fortsatte, med hårdare tag. Smutsade ned ännu mer, klädde av henne, hänsynslöst utan att se hennes ovilja, hennes händer som försökte gripa tag i hans, hennes röst som försökte höja sig mot hans. Men för han var det bara hans lust och inte hennes som spelade någon roll. Hans fingrar var i henne, över henne. Hon ville bort, ville att han skulle sluta. Men han trängde in i henne ändå och hennes snyftningar dränktes i ljudet av hans snarkningar när han hade somnat.
Men han hade ju druckit. Han var full. Han kunde inte hjälpa det. Det är inte Mattis fel.
Hon ska sluta bort sitt hår från sitt huvud för det var det han älskade mest och det var det han smekte varje gång han sa att han älskade henne. Efter varje slag mot hennes ansikte... hon minns klumpar av blod i hennes hår, känner fortfarande lukten trots hundra inshampooneringar. Hon sätter den kalla rakapparaten mot hårfästet, hårtuss för hårtuss ramlar ned på badrumsgolvet . Hejdå äckliga hår, hejdå äckliga, dumma fula Matti, tänkte hon. Rakapparaten tar bort hans fingrar, leende och tårar efter slagen. Matti är borta för henne nu och hon fortsätter leva utan honom. Hon tänker inte vara vacker och vänta på någon längre.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | angel_wings - 5 mar 12 - 22:17 | Känner igen mig lite där när ett ex till mig tyckte det var viktigare att fara ut på krogen och umgås med sina vänner istället för mig.
Men den var bra :-) | Zabne - 3 mar 12 - 21:08- Betyg:  | | Så grymt bra. |
|
|
|
