Ash och Amber #8 |
Vad skönt det var nu när allt var bra mellan mig och Ash.
Hela världen var liksom vänd rätt igen. Den mörka perioden var
över och kriserna hade de kämpat sig ur.
Solen sken in genom fönstret och jag satt där med en stor kopp
te i handen. Jag blundade och lät gyllene solstrålar smeka mitt
ansikte. Ett litet leende lekte i min mungipa. Snart kom jag
på mig själv att sitta och nynna på en liten kärlekssång som
jag brukade lyssna på när jag var yngre. Det var längesen jag
hört den men jag kom ihåg texten perfekt. Ett plötsligt sug tog
tag i mig och jag kunde inte låta bli att söka upp den på youtube.
Jag vred upp volymen och lyssnade på den, först en gång...
sedan en gång till. Snart sjöng jag med för full hals. Tillslut
satt jag i soffan och skrattade för mig själv. Gud vad bra jag
mådde.
Jag tog upp min tekopp och fyllde på den med mer te. Utanför
fönstret sken solen fortfarande och jag blundade åter för
solstrålarnas lena, värmande smekningar. Leendet som först varit
en skugga var nu ett vackert fullmoget leende som speglade mitt
hjärta.
|
|
|
|
