Prolog : Goodbye |
Jag vaknade upp ur Meekas säng i det lille halvöde huset. Han hade försvunnit då och då under natten. När jag gick ut ur sovrummet såg jag honom sitta ner på golvet och klappa Sach, min hund jag hade tagit med mig .
" Hej. " Sade jag.
" Mmm, " Svarade han efter några minuter.
" Du försvann. " Svarade jag snabbt. Då vände han sig om, och kollade på mig.
" Jag brukar göra det. " Och sedan vände han sig till Sach igen.
" Jag går, Sach ? " Suckade jag. Han skakade långsamt på huvudet, inte som ett nej utan bara för att göra något.
" Följer du med? " Frågade jag när jag hade kopplat Sach och tagit på mig jackan och skorna.
" Alltid. " Mummlade han. Jag gick ut genom dörren, stängde den efter mig. När jag hade gått ut väntade han redan på mig utanför.
" Såklart.." Mummlade jag.
" Alltid lika sur, " Svarade han. Jag höjde ögonbrynen.
" Såklart jag är sur, vad hade du väntat dig? Att jag ska vara glad? Ett halvår sedan, Det var inte länge sedan!" Skrek jag.
" Det var inte mitt fel.." Svarade han lågt.
" Nej, såklart! Psykologer och medeciner, det är såklart inte ditt fel för det, Eller hur? "
" Kanske. "
" Vet du ? Jag tror inte på dig längre. Hejdå" Suckade jag och började gå snabbare. Det spelade inte roll, han väntade precis runt hörnet.
" Varför inte? "
" Du finns inte, okej? Därför!"
" Varför? "
" Du dog för ett halvår sen, okej? Därför finns du inte, därför tror jag inte på dig. Lämmna mig i fred."
" Nej."
" Han finns inte.. " Tänkte jag för mig själv. " Döda finns inte kvar."
© Sjuras Februari 2012
Kort konstig Prolog.
Resten av delarna är på engleska
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | MyBlackBird - 25 feb 12 - 21:38- Betyg:  | | Inte konstig, bara extremt spännande. Snälla, mejla när resten blir upplagt :) |
|
|
|
