Om blickar kunde döda |
En novell jag gjorde i skolan. Den har säkert en hel hög grammatiska fel men jag har läst den för mycket för att kunna se dem längre.
När det är lite längre mellanrum så är det ett tids hopp.
Om blickar kunde döda. Alt. Ett spel mellan ögon.
Du stirrar på mig som att du ville mörda mig. Vad har jag gjort dig? Jag har ingen aning om vem du är. Varje gång är det samma sak, du stirrar på mig då jag går förbi och jag kan inte göra något annat än att stirra tillbaka. Det blir ett spel, ett spel mellan ögon, den som bryter först förlorar.
Vad vill du mig vill jag säga men ur mig kommer inte ett ord. Har jag gjort dig något ont? Jag kan inte komma på att jag sett dig någon annanstans.
Jag får kalla kårar och jag vet att du stirrar mig i ryggen. Jag lyckades gå förbi dig utan att du märkte då du snackade med dina kompisar. Nu har du märkt mig men jag har redan passerat. Vad betyder det för spelet? Vann jag? Eller vann du? Blir det game over? Av någon anledning saknar jag det.
Om blickar kunde döda skulle jag vara död flera gånger om. Jag börjar bli mer och mer säker på att jag inte har gjort dig något. Men jag kanske faktiskt har sätt dig en gång förut. Eller?
Vem är du!? Jag tror jag börjar bli galen! Vad helvete vill du mig! Men det kommer fortfarande inte ett ljud från mina läppar. Spelet börjar gå mig på nerverna men jag klarar inte att bryta det. Jag är beroende av det, jag vet att det inte är så men det börjar kännas som hela min existens beror på det här spelet. Det är något med den där blicken.
Jag har inget att gå på, det är det som stör mig mest. Jag vet inte vad du heter och jag har inte sett någon runt dig jag känner. Ska jag fråga någon? Men hur skulle det gå till?
– det är en kille som jag har undrat vem han är.
– Jaha, vilken kille då?
– Jag har ingen aning.
Nää det skulle inte alls funka.
– Fan!
Jag svär då jag än en gång kommer på mig själv att fundera på dig. Detta måste sluta innan det slukar mig hel. Vem är du? Vad har du för liv? Jag finner att mina tankar har bytt mentalitet när det gäller dig från arg till… till… jag har ingen aning…
Dessa kalla ögon, vad gör de med mig? Jag börjar bli förvirrad, jag vet inte vad jag ska göra om spelet inte spelas. Jag tror jag har förlorat mig själv någonstans i det hela.
Eureka! Jag har kommit på hur detta ska avslutas, jag kommer att vinna detta spel!
Jag går mot honom så lugnt jag kan, möter hans ögon och yttrar ett ord.
– Hej.
Men så kommer en tvist som får mig att falla. Han svarar. Vad ska jag säga nu? Så klart han skulle svara. Varför har jag inte tänkt på att med varje reaktion kommer en mot reaktion. Jag hade bara tänkt på att jag skulle säga hej inte på att han skulle svara. Jag börjar få panik. Ska jag fortsätta gå? Ska jag fråga något? Men innan jag hinner bestämma mig känner jag ett par kalla läppar mot mina.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | drakfluga - 22 feb 12 - 15:07 | | Haha x) jag vet, resten är lite svamlig xc | | drakfluga - 20 feb 12 - 17:45 | | Nej tyvärr har jag inte planerat att denna ska fortsätta :/ | emki - 19 feb 12 - 14:57- Betyg:  | Super, kommer det en fortsättning??
Hoppas! Säg till om det gör det |
|
|
|
