En jul att minnas - [Ett oväntat möte -del 4] |
Han tog min hand och tillsammans gick vi uppför den gråa betongtrappan. Porten vi stod utanför var en brun vanlig ytterdörr med utskurna mönster i form av små blomblad längs sidorna. Huset, som var rött med vita knutar, låg ute på landet och var omgivet av en stor trädgård. Där bodde min farmor som jag och min pojkvän, Tim, skulle fira jul hos. Det var första gången någon i min släkt fick träffa honom, så vi var båda nervösa.
Jag gav honom en kort uppmuntrande blick innan jag lyfte handen och ringde på dörrklockan. Det hördes dova röster där inifrån. Det rasslade till i låset innan en slank, lång kvinna, klädd i en röd aftonklänning stod i dörröppningen. Hon slog ihop händerna när hon såg att det var vi och utbrast ett hjärtligt ”Välkomna”. Jag gav henne ett varmt leende och gick in i farstun med Tim i släptåg. Vi tog av oss ytterkläderna och hängde upp dem på de redan överfulla klädhängarna. De flesta hade redan ha kommit. Farmor bjöd oss in i finrummet där ett stort, avlångt ekbord stod uppdukat med alla julens godheter och naturligtvis det finaste porslinet. En röd linneduk täckte hela bordet och hängde smakfullt ner på sidorna. Längst ner i hörnet stod en julgran klädd med kulor i alla möjliga färger och med massor av glitter på. Även om den var brokig var den ändå elegant. Toppen pryddes av en strålande guldstjärna.
Runt om i rummet fanns massor av tända ljus och alldeles bredvid oss sprakade det härligt från en eld i öppna spisen. Allt var som det brukade, och jag hade Tim vid min sida. Han höll min hand och jag kände hur rodnaden steg i ansiktet. Våra blickar möttes och det pirrade i hela kroppen. Folk började komma fram och hälsa. Mina tre äldre kusiner var först. De hade alla långa finklänningar på sig och hälsade glatt på oss båda två. Deras blickar var nyfikna när de hälsade på min långe och elegante pojkvän. Han hade svart kostym och vit skjorta på sig som klädde honom bra. Själv hade jag en lila spetsklänning som gick till knäna, och runt halsen bar jag ett glittrande silverhalsband med ett hjärta på som jag fått i julklapp av Tim samma morgon. Hälsningsceremonin pågick i vad som kändes som en evighet, men som i själva verket var ungefär tio minuter. Alla var trevliga och behandlade Tim som han alltid varit en del av familjen. Det kändes skönt. Han var godkänd och accepterad. Jag var lycklig och tänkte att det inte kunde bli bättre än så här.
Min farmor bjöd oss till bords och vi satte oss ner och började äta av maträtterna som var framdukade. Alla pratade med alla och det rådde en gemytlig stämning i rummet. Vi satt där och åt och pratade i ungefär en timme innan vi bröt upp och bestämde oss för en gemensam promenad. Alla hämtade sina ytterkläder och vi gick ut. Den stig vi tog var smal och krokig och gick genom ett litet skogsområde intill farmors gård. Jag hade gått där många gånger och visste hur mysig den var. Träden stod tätt intill varandra på båda sidor och grenarna var snötyngda och hängde över stigen likt ett sprucket tak. Solstrålarna sipprade in mellan grenarna och blev till ett ljusspel när de reflekterades av den glittrande snön på marken. Allt kändes så romantiskt.
Tim och jag hamnade lite efter de andra. Vi höll varandra i handen och strosade sakta framåt. Tim tog min andra hand i sin och våra blickar möttes. Hela han utstrålade kärlek och jag blev alldeles varm i kroppen. Han höll kvar min blick med sin samtidigt som han långsamt gick ner på knä framför mig. Mitt hjärta slog ett extra slag när jag i den stunden förstod vad han tänkte säga och jag visste instinktivt att jag skulle svara ”Ja”.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | MirreMille - 17 dec 08 - 18:58 | jättebra :D
mejla nästa?? | NeelyNelly - 20 jan 07 - 02:08- Betyg:  | | Oj...här kom en till del av Ett oväntat möte...trodde jag redan hade läst alla...;P !Men den här var också jättebra!!(Glömde sätta sifferomdöme på förra...gör det nu!!) |
|
|
|
