Tokyo Girls [del 58] |
58
Kou:
Miharu log retsamt åt mig och rullade tillbaka till Gary. Jag vände ryggen åt dem.
Hur kunde hon säga så? Jag kunde inte göra så med Kokoro, det fanns en massa anledningar. Hur kunde de göra så där när det var fler här inne? Jag lyfte blicken ifrån mina tankar och såg på Kokoro. Hon hade prejat tillbaka sig till sitt hörn och låg med ryggen emot mig. sov hon?
Plötsligt rullade hon runt i sömnen och hamnade bara några centimeter ifrån mig. jag stirrade rakt fram och kände hennes andetag emot min hals. Det var så konstigt, varför gick jag bara inte och la mig på golvet? Varför var det något som höll mig kvar? hon makade sig närmre och plötsligt la hon armen om mig och gömde ansiktet emot mitt bröst. Jag låg helt stilla. Drev hon med mig eller sov hon?
”Kokoro?” frågade jag tyst. Hon var helt stilla. Jag sänkte ögonbrynen. Vad var det med mig. hon tryckte sin kropp emot mig så att det gick en stark rysning igenom mig. Nej det här var för konstigt! Jag gjorde mig snabbt fri ifrån hennes grepp och la mig på golvet!
Sova nu Kou! Tänkte jag och stängde tvingat ögonen.
Punkaren:
Jag ville inte att Ichigo skulle känna så här så jag stängde ögonen och försökte fokusera tankarna. Det var lika bra att jag somnade och ännu bättre om jag somnade först.
Jag måste tillslut ha somnat för ljuset i vagnen väckte mig. jag orkade inte öppna ögonen och rullade i stället över på mage. Jag hörde hur någon satt en nyckel i dörren och sänkte ögonbrynen. Snart var friden över.
Hastigt öppnades dörren och Miharus klarvakna röst ljudade.
”Kom ihåg att det inte är storken som kommer med barnen!” ropade hon och klampade in.
Vad i hela friden…?!
”Miharu?” hörde jag Ichigos sömniga röst bredvid mig så jag vände på huvudet och såg på henne. Hon kollade lite brytt på Miharu.
”Hur mycket är klockan?” frågade hon.
”Den är elva!” sa hon glatt. Varför var hon så glad helt plötsligt och så tidigt på morgonen?
”Oj elva!” utbrast Ichigo. Tyckte hon det var sent?
”Vi tänkte gå ner och bada och basta lite så gör er klara!” sa hon och tog sin väska. Ichigo hoppade upp och plockade fram sina badkläder sedan kollade hon på mig. jag kände mig död och låg gärna kvar när man fick sova i en mjuk säng.
”Kommer du?” frågade hon.
”Nee.” mumlade jag emot kudden. Då gick hon fram och slog mig med handflatorna emot min bara rygg.
”Kom nu!” sa hon beordrande och gick ut.
Gary:
Att de skulle ha med oss ut och bada så här tidigt! Jag drog på mig ett par badbyxor som Miharu tvingade mig att ha och gick ut ur vagnen. Det var ganska kyligt i luften, i alla fall då man bara hade shorts. Jag såg hur Miharu och Ichigo sprang med sina handdukar lite längre fram.
Stranden var rätt liten och jag öppnade bastudörren för att starta bastun. Det var förmodligen där jag skulle sitta mest. Även om jag gillade att bada så var det lite för kallt och lite för tidigt. Punkaren kom gående med handen över pannan och såg inte så nöjd ut. Hans svarta tatueringar gav en väldigt skarp kontrast till hans vita kropp.
Tjejerna hängde sina handdukar över räcket till bastuverandan och Miharu tog tag i min handled.
”Kom!” sa hon. Hon hade en röd bikini med snörning i ryggen och jag fick lust att retas lite. Mitt i hennes tappra försök att dra mig till vattnet drog jag ut rosetten i bikini toppen och hon släppte fort taget om min handled.
”Vad göör du!?” sa hon chockat.
”Nu släppte du mig i alla fall!” sa jag och log. Hon gav mig en arg min.
”Apa!” sa hon och rynkade på näsan. Sedan log hon plötsligt svagt.
”Om du badar kanske du kan få dra den där rosetten i bastun.” sa hon och blinkade. Jag höjde på ett ögonbryn. Hon ljög men hon ville att jag skulle bada.
”Okej jag badar väl men bara fort!” sa jag.
”Var är Kokoro och Kou?” frågade Ichigo.
”Kvar i husvagnen!” sa Miharu och tog satts för att kuta ner i vattnet.
|
|
|
|
