Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Fullmåne

fanfic vampire diaries, har aldrig skrivit fanfic förut så tänkte prova, keep in mind mycket kommer vara förändrat från serie och bok.

Ett kraftigt knak punkterar tystnaden då ett ben i min arm häftigt vrids ur sin led. Min kropp viker sig instinktivt av smärta och bröstkorgen krasar plågsamt. Ben och armar vänder sig i onaturliga vinklar och varje atom i min kropp verkar vilja fly fältet. Jag känner ryggraden krökas och hör ett vansinnigt vrål. Det är min röst, men den djupa lugna tonen har ersatts med en rivande ilska och smärta. Ett kraftigt ljus förblindar mig då mitt huvud slår i stengolvet, men värmen från blodet i min panna försvinner inte med synen. Allt blir mörkt, tyst, stilla.

Då jag öppnar ögonen ligger jag fortfarande i den mörka kryptan dit jag flytt inatt innan månen stigit. Jag ser mig omkring innan jag vågar pusta ut. Det verkar inte som om jag lämnat det trånga murade rummet under natten. Inga kroppar, inget mänskligt blod. Den kraftiga ekdörren känns intakt då jag, efter att ha lirkat mig ur de kedjor och vajrar som bundit mig under natten, stryker mina fortfarande blodiga händer efter träet. Jag måste skynda mig nu, alla kedjor, alla hakar och vajrar, allt måste ner i väskan. Allt måste bort innan de första guidade turerna börjar kring tio.

”korkade turister” morrar jag då jag häftigt stryker bort mitt blod från stengolvet. ”vem fan spenderar en söndagsförmiddag på guidad tur genom en övergiven kyrka?” Jag kastar den tunga sportbagen över axeln och börjar min färd upp för de fjorton trappor som leder till markytan. ”dessutom är det korkat att bygga en hel kyrka under mark.” antyder jag ilsket som jag joggar mot de stora svarta dörrarna.

Ovan vid min omänsklighet öppnar jag bildörren utan försiktighet, något som leder till att en kraftig buckla uppstår där dörren träffar mitt ben. Jag svär tyst och sätter mig i bilen. Caroline har fått mig att lova att träffa henne på grillen. Hon kommer att tvinga mig att berätta allt. Hon vill väl, jag vet det, men varför måste hon vara så nyfiken. Jag vill inte tänka på övergången. Jag hatar den, jag hatar allt med den. Smärtan då kroppen vrider sig, omformar sin existens till något den inte är menad att vara.

bara början, tacksam för kritik :)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Carrre - 8 feb 12 - 23:57- Betyg:
Jättebra början! Jag brukat inte gilla vampyrgrejer men den här va riktigt bra. Särskilt de första meningarna "punkterar tystnaden " :)

Skriven av
Starfish
8 feb 12 - 23:12
(Har blivit läst 69 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord