Sarah (Hp-ff) kap 7,utan mamma och pappa |
kap 7 Utan mamma och pappa.
Jag slog upp ögonen och satte mig upp, jag såg sjön. Jag tittade mig omkring och såg att jag satt på stranden. Vad gjorde jag här egentligen. Då kom jag ihåg brevet och att mamma och pappa var döda, att jag sprungit ut från slottet. Jag kollade på klockan och såg att klockan var tio om jag blev fasttagen av mr Filch nu skulle det inte bli roligt. Jag ställde mig upp och gick mot slottet. Det hade slutat regna! Jag kollade på breven, de var blöta och oläsliga, kanske kunde Dumbledore någon trollformel som kunde göra de läsliga igen. Jag sköt upp dörrem och gick in i entréhallen där inne var det varmt och skönt. Jag kollade ner på mina kläder de var dyngsura. Jag suckade och gick bort mot Dumbledores kontor. Jag visste att lösenordet dit in alltid var ett namn på någon sorts trollkarlsgodis. Jag kom fram till statyn och ställde mig framför den.
”Bertie botts bönor”, den förblev stilla.
”Chokladgrodor, syrliga puffar, lakritsstavar.”
Stenfiguren stod fortfarande stilla
”Pumpapastejer?”
Då rörde den på sig och det dök upp en spiraltrappa bakom den. Jag gick sakta uppför den och knackade på dörren.
”Kom in hörde jag där inifrån, jag öppnade dörren, steg in och stängde dörren efter mig. Sedan stod jag där, Dyngsur med de oläsliga breven i handen, Hår som låg klistrat mot huvudet av allt vatten och alldeles röda ögon.
”Vad för dig hit i denna sena timma?” frågade Dumbledore och sköt fram en stol till mig.
”Jag fick ett brev från min farbror Martin” sa jag. ”Det låg två brev i kuvertet, farbror Martin skrev att det ena brevet var till dig men de är lite blöta och ganska oläsliga Så jag tänkte at du kanske kunde någon besvärjelse så att de blir läsliga igen.”
”Får jag se på breven?” frågade Dumbledore och räckte fram handen.
Jag räcke fram de till honom och han la de på bordet framför sig, la trollstaven mot först det ena och sen det andra brevet, och direkt var de läsliga igen. Han la trollstaven på bordet igen och tog upp breven och gav det ena till mig. Medan han själv läste det andra. Jag stoppade mitt brev i fickan och väntade på att Dumbledore skulle läsa klart sitt brev. Efter ett par minuter så sänkte han brevet och tittade upp mot mig.
”Miss Vollen” sa han
”Ja” svarade jag
”Det står i det här brevet att dina föräldrar, Anne och Nigel är döda” sa han
Jag nickade
”Jag är så ledsen” sa han
”Jag klarar mig” sa jag och ryckte på axlarna.
”Det står också att din farbror vill att du ska vara hemma senast måndag för att kunna hjälpa till med förberedelserna inför begravningen.”
”Okej” sa jag
”Vad säger du om att jag fixar en flyttnyckel till dig på fredag så får du åka då”
”Det blir nog bra” sa jag.
”Bra”, sa han. ”Gå och lägg dig nu du måste vara helt slut.”
Jag nickade och ställde mig upp. Men precis innan jag skulle trycka ner handtaget så sa Dumbledore
”Vänta lite”
Jag vände mig om och fick se att Dumbledore satt med trollstaven riktad mot mig i nästa sekund var mina kläder torra.
”Tack” sa jag
”Varsågod” sa han.
”Hejdå” sa jag och öppnade dörren och gick nerför spiraltrappan.
Undrar om Cedric undrar var jag är tänkte jag medan jag gick mot sällskapsrummet
|
|
|
|
