Fast du inte vet Del 1 |
Adam (Ada)
”Vår skola finns till för alla som vill få en utomordentlig utbildning men också fortstätta att utveckla just sin talang” jag log mot dem som stod framför mig, jag antog att de var mammor med barn som troligtvis snart skulle börja gymnasiet, och nickade sedan mot Hanna. ”Hon tillexempel, läser en avancerad juridisk linje samtidigt som hon fortsätter att gå på konstlektioner, hon ska snart hålla sin första utställning och har sålt flera tavlor”
”Wow! Vad coolt!” Sa den ena damen och tittade storögt på Hanna, Hanna skrattade generat men när kvinnorna gått vidare blängde hon ilsket på mig.
”Måste du hålla på att skylta med mig så där? Det börjar bli ganska irriterande.”
”Förlåt, men du är helt enkelt ett så bra exempel.. Dessutom ville jag aldrig vara på den här dumma gymnasiemässan, det är ditt fel att jag är här” Hanna vände sig bort och jag fortsatte muttra för mig själv. Jag borde veta bättre än att slå vad mede Hanna, det slutade alltid med att jag fick lida. Jag drog handen genom mitt hår och vände mig sedan mot de nya besökarna som stannade framför vår monter. Denna gång var det tre tjejer, de stannade, tittade på mig och började sedan fnittra hysteriskt.
”Välkommen unga damer, är ni möjligtvis intresserade av vår enastående skola?” Jag la till så mycket charm jag kunde, lutade huvudet en aning och log brett.
”Ja” andades en av tjejerna men ingen av dem slutade stirra på mig. Det var både otroligt pinsamt och roande när tjejer stirrade på mig. ’Inte hade jag trott att jag skulle vara så snygg som kille..’ I nian hade Hanna, William och jag slagit vad. William påstod att jag bara fick så bra betyg för att jag var tjej, Hanna höll med honom men när jag påpekade att hon också var tjej förklarade hon sakligt att jag var en snygg tjej och att det var skillnad. Sedan tjafsade vi om det enda tills jag fick nog och, utan att tänka, utbrast att jag skulle börja gymnasiet som kille om det var det de ville. Självklart tog de mig inte på allvar och då började vi tjafsa om det istället, de påstod att jag inte skulle klara det så då blev jag tvungen att bevisa att jag kunde. Därför var jag nu här som Adam Almgren istället för Ada Malmgren.
När jag beskrivit skolan för tjejerna, på samma vis som jag gjort hela förmiddagen frågade en av dem.
”Men vad har du för talang då?” Jag rodnade lätt och visste inte riktigt vad jag skulle svara när Hanna la sig i samtalet.
”Han här är ett geni. Smartaste förstaklassaren i hela regionen och absolut bäst i skolan, jag tror hans IQ ligger någonstans runt 200, eller hur är det så Adam?” Jag nickade sakta och tjejerna fnittrade ännu mer. ’Tänk om det visste att jag inte ens är kille.. Undra vad de skulle tycka om mig då?’ När de äntligen gått sjönk jag ner på stolen.
”Du får inte överdriva Hanna, du borde ha William här så att någon kunde distrahera dig..” Hon skrattade åt mig men fick ändå det där drömmande ”svävar på moln” ansiktsuttrycket som hon fick varje gång någon nämnde hennes pojkvän, när hon väl börjat tänka på honom dröjde det alltid ett tag innan hon var kontaktbar igen så jag reste mig för att gå.
”Jaja, jag lämnar dig till dina fantasier och går och letar efter något att äta, jag är utsvulten.” Så gick jag därifrån och började bana mig min väg bland gymnasieelever, nior och föräldrar. Jag kom fram till en stor folksamling och drog automatsikt mot den för att se vad alla tittade på. Jag knuffade och ursäktade mig fram tills jag nådde ett öppet utrymme. ’Åh herre Gud.’ Framför mig stod den vackraste kille jag någonsin sett. Folksamlingen stod i en cirkel runt honom och tittade när han blandade en kortlek. Mitt hjärta slog dubbelslag när jag tittade på honom, hans hår var blont lockigt och ganska rufsigt. På sig hade han ett par beigea chinos och en grå cardigan, och runt hans haka fanns ett otroligt sexigt och gullig skägg. Han log mot mig och jag kände hjärtat klappa fortare.
Elias
Jag blandade kortleken och tog emot applåderna. Det var alltid lika roligt när folk uppskattade mina trick. Plötsligt fångades min blick av en kille som knuffade sin väg fram för att kunna se bättre. Han stirrade rakt på mig och rodnade sedan. Jag undrade snabbt om han var gay, för blicken han gav mig kändes verkligen inte som något annat. ’Hmm, undrar om jag kan ha lite roligt med honom?’ Jag bestämde mig för att se efter log mot honom. Han rodnade ännu mer och jag fick tvinga mig själv att inte le. Sedan tog jag två snabba steg mot honom och sjönk ner på knä och tog hans hand.
”Skulle du vilja hjälpa mig med nästa trolleritrick? Jag skulle behöva någon som dig” Jag kysste hans hand och tittade sedan upp på honom med intensiv blick. Han rodnade och sedan ändrades plötsligt hans ansiktsuttryck.
”Du.. Du vet att jag är en kille va?” Sa han trevande.
”Självklart! Hur skulle jag kunna ta din skarpa skönhet för något annat! Mitt hjärta brinner för dig min prins! Hur skulle jag någonsin kunna titta åt en tjej när det finns män som du!” Han tittade ner på mig, sedan log han snabbt och jag överrumplades av hans leende, det var så vackert! ’Jag måste fortsätta spela gay!’ Tänkte jag snabbt och slängde mig fram för att krama honom. Sedan märkte jag inte vad som hände för i nästa sekund hade jag en knytnäve i ansikte och ett knä i magen. Jag föll ihop på marken och såg i ögonvrån hur han snabbt gick därifrån mellan folket som stirrade chokat. ’Han var nog inte gay i alla fall..’
Adam (Ada)
’Hur kan jag ha sådan extremt otur? Här träffar man en riktigt otroligt snygg kille, och så är han bög! Varför jag!?’ En röst viskade i mitt bakhuvud att det faktiskt var jag som var utklädd till kille och att om jag inte hade varit så hade jag aldrig riskerat att få en gay kille att bli kär i mig. Jag ignorerade den och fortsatte lika argt bort till vår monter. Väl där satte jag mig på golvet mot väggen och tjurade. Efter ett tag tröttnade nog Hanna på mitt tysta tjurande.
”Kan du inte bra säga vad det är?! Ända sedan du kom tillbaka har du tjurat värre än du gör när någon tar din choklad. Så vad hände?” Hon stirrade bestämt på mig med en blick som sa att jag inte hade något val.
”Alltså, jag träffade den här sjukt snygga killen!” Hon drog efter andan och såg flickigt förtjust ut. Sedan insåg hon nog från mitt humör att det inte kunde ha gått bra.
”Vad hände?”
”Han var gay!” Hanna stirrade på mig i några sekunder innan hon började gapskratta. Hon kunde knappt hålla balansen när hon stod där och skrattade. Alla som gick förbi stirrade på henne med smått besvärade miner. ’Nu drar hon verkligen inte uppmärksamhet till sig.. Tur att Sofia inte är här..’
”Tänk om Sofia kommer” sa jag lite smått diskret, Hanna vände värt mot mig och försökte kväva sitt skratt, tanken på vår stränga engelska lärare fick henne verkligen att hålla tyst på ett effektivt sätt. Bra, nu är hon äntligen tyst. Tänkte jag och återgick till mitt tjurande. ’Jag hade faktiskt blivit kysst på handen av en kille, en kille som dessutom gillade mig som kille! Det är bara för mycket..’ Jag suckade tungt och ville bara att dagen skulle ta slut.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) | jaggillarpyni - 4 feb 12 - 00:36- Betyg:  | | Jävlar va bra! Keep on goin;-) | | Fribergska - 3 feb 12 - 21:27 | | Kul! | emki - 30 jan 12 - 23:35- Betyg:  | | Super:) | | emki - 30 jan 12 - 23:25- Betyg: | | Super:) | | gillardig7 - 30 jan 12 - 16:29- Betyg: | VERKLIGEN SPÄNNANDE! Vill ha mermermer! D:
Mejla nästa snälla <3 |
|
|
|
