En kärlekshistoria. Del 1 |
Juli 2011
- Men kom igen Linnéa, vi drar nu!
Det var chillkrök hos Linus ikväll, det skulle bara bli jag, Hanna, Linus och hans killkompis.
Vänta mumlade jag.
- Vad är det du kollar på?
Hanna kom fram mot datorn där jag hade facebook uppe.
- Andreas? Varför kollar du in honom?
- Det är inte han, kolla killen som skrev inlägget i hans logg, hur snygg får man bli?!
- Din smak alltså, jag trodde du hade Ali?
Ett sting av dåligt samvete, ett sting av smärta.
- Ali är en jävla idiot, han bara bråkar hela tiden.
- Så bra Linnéa, du har insett det nu.
Ali och jag hade varit på g fram och tillbaka sen början på Januari med många bråk på sistone men trots att jag visste hur illa han gjorde mig, så var han allt.
Han har sina stunder försvarade jag honom.
Hanna suckade, - gå vidare från honom en gång för alla, kom nu!
Hon gick in mot mitt rum och jag hörde hur hon svor när mascaran hamnade utanför.
En blick till mot dataskärmen, en blick på den här killen.
”Elias Davis”
Jag kollade på hans profilbild länge, det var något som fångade min uppmärksamhet.
Han var den killen som jag alltid drömt om utseénde mässigt, han hade de utseéndet jag alltid beskrivit min drömkille med.
Jag hörde Hanna sucka ännu en gång och skrika på mig.
- Jag går nu, bussen går!
På några sekunder hade jag bestämt mig.
Jag skickade en vännefråga till honom.
Men varför? Jag brukade inte ens lägga till människor på facebook som jag kände eller visste vem de var, lät alltid dom lägga till mig.
Men han, kunde jag inte bara strunta i.
Vad skulle jag säga om han frågade vem jag var? Äsch, försent att ändra sig, det fick jag fixa senare.
Jag stängde snabbt av datorn och rusade ner för trappan, snabbt på med jeans jackan sen sprang jag ifatt Hanna.
- Linnéa, idag ska vi ha KUL, inga sura miner, inga tänkande på Ali, okej?!
Jag nickade, - jag lovar, nu jävlar!
Med dom orden tog jag fram första ciderflaskan, nu kör vi!
Vi hade en as kul kväll, till runt 12 då jag fick sms av Ali.
Vet att du är hos Linus, ta bussen hit.
Jag sa snabbt att jag var tvungen att dra, skyllde på att brorsan var utelåst.
- Lova mig att du inte ska träffa Ali?! Hanna tittade oroligt på mig.
- Jag måste träffa honom Hanna.
Hon drog tag i mig.
- Linnea för ditt bästa, låt han gå, han sårar dig bara.
- Släpp mig, du bestämmer inte vad jag ska göra och inte göra!
- Han utnyttjar dig Linnéa!
Jag bara stod och kollade på henne, HUR kunde hon säga så?!
- Dra åt helvete..
Mumlade jag med tårar i ögonen och tryckte snabbt ner dörrhandtaget.
- Linnéa vänta..
Hörde jag henne mumla innan jag sprang mot bussen.
Ali och jag hade ett riktigt struligt förhållande.
I början hade allt varit bra, riktigt bra till och med.
Det var han som blev intresserad först, för mig var han bara en kompis.
Men det blev mer, mycket mer.
Mina känslor för han idag var starkare än allt, det fanns inget jag inte skulle gjort för han.
Det var en vecka sen vi blev osams nu, osams efter att jag hört att han varit med någon annan under den veckan jag varit på Gotland.
Han vart arg på mig, bad mig fara åt helvete för att jag aldrig trodde på honom.
Våra bråk hade berott på just att jag hörde att han var med andra, jag hade ju till och med sätt hur han skrev över facebook till tjejer men på ett eller annat sätt fick han det alltid att bli mitt fel, det var alltid just mitt fel, aldrig vårt, aldrig hans, utan alltid mitt.
Jag hade bestämt mig, idag skulle han inte få manipulera mig.
”Fågelvägen”
Jag tryckte på stopp knappen, gick av och började snabbt gå mot hans hus.
Skickade iväg ett sms.
”Vad är koden till porten? Där om 5min”
Fick snabbt ett svar tillbaka.
”Kom till parken istället, till vår plats”
Jag stannade upp, tog ett djupt andetag, höll mina tårar inne.
”Vår plats” Där vi spenderat varje natt i början av sommarlovet då vi alltid var tillsammans, vi hade dragigt oss ifrån de andra bara för att få vara själva, bara vi två.
Det hade börjat bli rätt mörkt nu, men jag såg han på långt håll.
Han kom gåendes mot mig och bara några meter från mig kände jag hans parfym, jag drog in den och stannade, han stannade också.
Hans blick sa åt mig att komma men jag stod kvar.
- Tror du mig fortfarande inte?
Hans röst var hård, inte alls så kärleksfull som jag hade hoppats.
Men jag vägrade låta han få vinna de här, jag tog ett steg framåt innan jag frågade iskallt.
- Vafan vill du att jag ska tro?
Han blev chockad över mitt tonfall men han suckade bara och vände på sig.
- I sådana fall har vi inget att säga varann.
Jag var så arg, jag såg han ta sina första steg från mig, jag kunde inte hålla mig längre.
- ALI, DIN JÄVLA IDIOT GÅ DÅ, DRA FÖRFAN! DU HAR ÄNDÅ SAGT DE SÅ MÅNGA GÅNGER, ATT DU SKA DRA FRÅN MIG, SÅ DRA DÅ FÖRFAN D RA!
Det var så jag ville säga, men jag sa inget.
Istället viskade jag, nästan hörbart.
- Förlåt..
Jag såg att han stannade upp så jag fortsatte.
- Det är väl klart jag tror dig, snälla lämna mig inte.
Mina ögon fylldes av tårar och rösten var knappt hörbar.
Han vände sig om, tog de sista stegen fram till mig, tog mig i sin famn, kysste mig hårt och strök mig över håret.
- Jag älskar dig, förstå det! Mumlade han i mitt öra.
I dom sekunderna var jag lycklig igen, jag älskade honom, trots att jag inte visste vad jag skulle tro om honom, så älskade jag honom.
Jag älskade honom så mycket att jag heller inte ville höra något annat svar än just de han sa, även om det inte var sant.
- Jag vill aldrig ha någon annan än dig viskade jag.
- Kom Linnéa, vi går hem till mig.
Han sträckte ut sin hand och jag tog den, skickade snabbt iväg ett sms till mamma.
”Sover hos Ali.”
Hans mamma var vaken och hon log åt mig.
- Hej vännen! Skönt att se dig igen.
Hon kom fram och kramade mig.
Jag kände mig hemma, hur kunde jag tro på allt jag fick höra om Ali? Jag kunde aldrig tro att han kunde ha någon annan här hos sig som hans mamma jämnt gullade med mig.
Vi stannade uppe och spelade Fifa, jag vann som vanligt inte men jag fick ha Ali nära mig igen, skratta med honom, brottas och bara vara nära han.
- Men efter att jag anklagat han var fusk och började låtsas sur på honom stängde han av Fifa, hela rummet släcktes och det blev bäcksvart.
Han kröp upp i sängen hos mig, kysste mig mjukt, jag besvarade det.
Han började smeka mig, drog mig intill sig, började sakta knäppa upp mitt linne och när de var av tog de inte lång tid innan BHn var det också.
Han drog av sig sin tröja med, fortsatte smeka mig.
Började knäppa upp min gylf till jeansen.
Åh herregud vad jag hade saknat de här.
De slutade med att vi hade sex, vi låg och pratade en stund efteråt men han somnade rätt snabbt, jag däremot, kunde inte sova.
Plötsligt pep min mobil till och jag sträckte mig efter den.
”En ny händelse” på facebook.
Jag klickade snabbt på den och såg att Elias Davis hade accepterat min vännefråga, ett léende spred sig över mina läppar.
- Vem är han? Ali satte sig upp i sängen och jag la snabbt ner mobilen, av ren reflex.
- Vem? Sa jag och pussade han ömt.
Ali drog mig intill sig, han Elias?
- Ingen alls. Mumlade jag mjukt mot hans hals.
- Varför log du då?
- Det gjorde du inte?
- Jo Linnea, jag såg de i skenet från din mobil.
- Äsch, jag vet inte.
Ali putta bort mig en bit.
- Därför du tar bort mobilen direkt när jag frågar också?
- Jag vet inte varför jag gjorde de Ali!
Jag hörde att min röst blev hög, som alltid när jag började bli stressad.
- Aja mumlade han och la sig från mig.
- Du, älskling mumlade jag och försökte få han att vända på sig.
Men han rörde sig inte.
- Jag orkar inte mer mumlade jag och la mig från han jag med.
Efter ett tag hörde jag hur han gick upp och gick och la sig i soffan på andra sidan rummet istället.
Det här blev verkligen inge bra.
Jag la mig in mot väggen och fick Elias i tankarna.
Han hade accepterat min vännefråga.
- Linnea för ditt bästa, låt han gå, han sårar dig bara.
- Släpp mig, du bestämmer inte vad jag ska göra och inte göra!
- Han utnyttjar dig Linnéa!
Jag bara stod och kollade på henne, HUR kunde hon säga så?!
- Dra åt helvete..
Mumlade jag med tårar i ögonen och tryckte snabbt ner dörrhandtaget.
- Linnéa vänta..
Hörde jag henne mumla innan jag sprang mot bussen.
Ali och jag hade ett riktigt struligt förhållande.
I början hade allt varit bra, riktigt bra till och med.
Det var han som blev intresserad först, för mig var han bara en kompis.
Men det blev mer, mycket mer.
Mina känslor för han idag var starkare än allt, det fanns inget jag inte skulle gjort för han.
Det var en vecka sen vi blev osams nu, osams efter att jag hört att han varit med någon annan under den veckan jag varit på Gotland.
Han vart arg på mig, bad mig fara åt helvete för att jag aldrig trodde på honom.
Våra bråk hade berott på just att jag hörde att han var med andra, jag hade ju till och med sätt hur han skrev över facebook till tjejer men på ett eller annat sätt fick han det alltid att bli mitt fel, det var alltid just mitt fel, aldrig vårt, aldrig hans, utan alltid mitt.
Jag hade bestämt mig, idag skulle han inte få manipulera mig.
”Fågelvägen”
Jag tryckte på stopp knappen, gick av och började snabbt gå mot hans hus.
Skickade iväg ett sms.
”Vad är koden till porten? Där om 5min”
Fick snabbt ett svar tillbaka.
”Kom till parken istället, till vår plats”
Jag stannade upp, tog ett djupt andetag, höll mina tårar inne.
”Vår plats” Där vi spenderat varje natt i början av sommarlovet då vi alltid var tillsammans, vi hade dragigt oss ifrån de andra bara för att få vara själva, bara vi två.
Det hade börjat bli rätt mörkt nu, men jag såg han på långt håll.
Han kom gåendes mot mig och bara några meter från mig kände jag hans parfym, jag drog in den och stannade, han stannade också.
Hans blick sa åt mig att komma men jag stod kvar.
- Tror du mig fortfarande inte?
Hans röst var hård, inte alls så kärleksfull som jag hade hoppats.
Men jag vägrade låta han få vinna de här, jag tog ett steg framåt innan jag frågade iskallt.
- Vafan vill du att jag ska tro?
Han blev chockad över mitt tonfall men han suckade bara och vände på sig.
- I sådana fall har vi inget att säga varann.
Jag var så arg, jag såg han ta sina första steg från mig, jag kunde inte hålla mig längre.
- ALI, DIN JÄVLA IDIOT GÅ DÅ, DRA FÖRFAN! DU HAR ÄNDÅ SAGT DE SÅ MÅNGA GÅNGER, ATT DU SKA DRA FRÅN MIG, SÅ DRA DÅ FÖRFAN DRA!
Det var så jag ville säga, men jag sa inget.
Istället viskade jag, nästan hörbart.
- Förlåt..
Jag såg att han stannade upp så jag fortsatte.
- Det är väl klart jag tror dig, snälla lämna mig inte.
Mina ögon fylldes av tårar och rösten var knappt hörbar.
Han vände sig om, tog de sista stegen fram till mig, tog mig i sin famn, kysste mig hårt och strök mig över håret.
- Jag älskar dig, förstå det! Mumlade han i mitt öra.
I dom sekunderna var jag lycklig igen, jag älskade honom, trots att jag inte visste vad jag skulle tro om honom, så älskade jag honom.
Jag älskade honom så mycket att jag heller inte ville höra något annat svar än just de han sa, även om det inte var sant.
- Jag vill aldrig ha någon annan än dig viskade jag.
- Kom Linnéa, vi går hem till mig.
Han sträckte ut sin hand och jag tog den, skickade snabbt iväg ett sms till mamma.
”Sover hos Ali.”
Hans mamma var vaken och hon log åt mig.
- Hej vännen! Skönt att se dig igen.
Hon kom fram och kramade mig.
Jag kände mig hemma, hur kunde jag tro på allt jag fick höra om Ali? Jag kunde aldrig tro att han kunde ha någon annan här hos sig som hans mamma jämnt gullade med mig.
Vi stannade uppe och spelade Fifa, jag vann som vanligt inte men jag fick ha Ali nära mig igen, skratta med honom, brottas och bara vara nära han.
Men efter att jag anklagat han för fusk och började vara låtsas sur på honom stängde han av Fifa, hela rummet släcktes och det blev bäcksvart.
Han kröp upp i sängen hos mig, kysste mig mjukt, jag besvarade det.
Han började smeka mig, drog mig intill sig, började sakta knäppa upp mitt linne och när de var av tog de inte lång tid innan BHn var det också.
Han drog av sig sin tröja med, fortsatte smeka mig.
Började knäppa upp min gylf till jeansen.
Åh herregud vad jag hade saknat de här.
Efter de tog de inte lång tid, innan han tog mig till himlen.
Vi hade alltså sex, sedan låg vi och pratade en stund efteråt men han somnade rätt snabbt, jag däremot, kunde inte sova.
Plötsligt pep min mobil till och jag sträckte mig efter den.
”En ny händelse” på facebook.
Jag klickade snabbt på den och såg att Elias Davis hade accepterat min vännefråga, ett léende spred sig över mina läppar.
- Vem är han? Ali satte sig upp i sängen och jag la snabbt ner mobilen, av ren reflex.
- Vem? Sa jag och pussade han ömt.
Ali drog mig intill sig, han Elias?
- Ingen alls. Mumlade jag mjukt mot hans hals.
- Varför log du då?
- Det gjorde du inte?
- Jo Linnea, jag såg de i skenet från din mobil.
- Äsch, jag vet inte.
Ali putta bort mig en bit.
- Är det därför du tar bort mobilen direkt när jag frågar också?
- Jag vet inte varför jag gjorde de Ali!
Jag hörde att min röst blev hög, som alltid när jag började bli stressad.
- Aja mumlade han och la sig en bit från mig.
- Du, älskling mumlade jag och försökte få han att vända på sig.
Men han rörde sig inte.
- Jag orkar inte mer mumlade jag och la mig från han jag med.
Efter ett tag hörde jag hur han gick upp och gick och la sig i soffan på andra sidan rummet istället.
Det här blev verkligen inge bra.
Jag la mig in mot väggen och fick Elias i tankarna istället.
Han hade accepterat min vännefråga.
Och trots att jag försökte låta bli, spred sig ett leénde över mina läppar.
[Fortsätta eller inte? Den här novellen är en sann del av mitt liv, däremot är namnet utbytta. Ska jag fortsätta eller inte? Vad tycker ni? Förresten så tror jag inte att de andra delarna kommer vara lika långa som den här, långt från alla iallafall! Kommentera vad ni tycker! :)]
|
| Kommentarer | | angel_wings - 24 jan 12 - 01:36 | | spännande :) skriv mer! |
|
|
|
