Släktet, del 2 |
Jag vaknade upp i vår slitna soffa. Jag kollade mig runt allt var som vanligt här. Samma gamla böcker i bokhyllan som mamma läste om och om igen. Jag hade frågat henne varför hon läste de jämt, men då bara log hon och sa: När du blir stor får du veta.
Jag blev sur när hon sa det. Jag var faktiskt stor. Men jag kunde ju inte läsa.
Rummet var mörkt och jag såg skuggor överallt som skrämde mig. Jag undrade var mamma var och vad som hade hänt med mig. Jag hade ju bandage runt nästan hela kroppen. Jag rörde min arm för att klia mig i pannan. Då kände jag en smärta som jag kände igen. Då kom jag ihåg allt. Hur jag hade gått ner i vattnet igen efter en timme och det hade bränt på hela min kropp. Hur kunde det hända? Jag kunde väl inte vara allergisk mot vatten eller?
Rummet tändes och där stod mamma med ett ansiktsuttryck som såg ut som om hon hade sett ett spöke.
- Du är vaken! Sa hon och rusade fram till mig.
- Mamma, sa jag med en klen röst. Hur kunde det här hända?
Mamma suckade.
- I hela ditt liv har du varit allergisk mot vatten, sa hon. Det är därför du inte får vara i vattnet mer än en timme. Och du måste vänta minst en timme till innan du kan bada igen, sa hon. Det var därför detta hände, sa hon och gjorde en gest mot min bandage inpackade kropp.
- Men oroa dig inte, sa hon. Imorgon kommer allt vara borta. Nu måste du vila ut, sa hon och pussade mig på pannan.
När hon hade gått somnade jag direkt.
Nästa dag var jag som ett laddat batteri. Jag hade så mycket energi att jag hoppade runt i rummet. Alla mina bandage var borta och jag kände ingen smärta längre. Inte ett enda sår hade jag på kroppen. Det måste vara ett mirakel tänkte jag.
Jag slutade skriva ett tag. Mamma hade kommit in i rummet. Hon kollade snett på mig och log.
- Du har suttit hela natten och skrivit, sa hon. Hon sörplade på sitt tee.
- Jag har så mycket att skriva sa jag. Jag kunde ju inte skriva när jag var 6, därför måste jag skriva allt nu, sa jag.
Hon skrattade.
- Gumman du måste lägga dig nu, så du kommer upp imorgon.
- Ja jag ska, sa jag. Jag ska bara skriva klart det här.
- Okej, sa hon. Sen gick hon ut från mitt rum och stängde dörren.
Jag skrev klart den lilla biten sen kastade jag mig i sängen. Jag måste vara den enda i världen som är allergisk mot vatten. Det var 10 år sen olyckan hände nu, men jag kommer ändå ihåg den där outhärdliga smärtan.
Inte alla sår försvann vid olyckan. Ett fanns kvar. Det var som ett litet ärr i nacken.
Jag vaknade av solen som tittade in i mitt fönster. Jag kravlade mig upp från sängen och ställde mig framför den spegeln. Samma tråkiga tjej på andra sidan av spegeln. Tjejen med långt mörkbrunt hår. Tjejen med de små ögonen, den stora näsan och gluggen mellan framtänderna. Det var jag.
Jag klädde på mig snabbt och gick till köket. Idag var det ljusblått. Vårt kök ändrade färg ibland. Men mamma la inte märke till det. Men det gjorde jag. Och idag var det ljusblått. Jag gillade inte den färgen. Samma som havet.
Jag åt en snabb frukost och sen gick jag ut på min morgon promenad, som jag alltid gör på lördagar. Jag gick runt området och in i skogen. Jag brukade inte vara rädd för att gå in där men idag såg de stora gamla träden kusligare ut än vad de brukade. Det var någonting som fick mig att stanna upp. En obehaglig känsla som gjorde att gåshuden kom krypande på ryggen. Jag kollade på de gamla träden och väntade. Jag vet inte varför eller vad jag väntade på. Då kände jag en stark vindpust komma rakt emot mig precis som ett vingslag. Jag ramlade ner på marken pågrund av kraften från vindpusten. En fjäder föll ner på marken. Sakta, sakta vinglade den neråt.
Det var en stor fjäder. Minst tjugo centimeter lång. Jag tog upp den och granskade den. Den var snövit och väldigt mjuk. Jag kollade upp mot den blåa himlen. Den måste ha fallit ner från något träd, tänkte jag. Jag stoppade den i fickan och fortsatte. Skogen var som vanlig igen och träden ven på samma sätt som alltid. Men någonting mystiskt var det som den här skogen gömde. Och jag skulle ta reda på vad.
Kommentera gärna ;D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sookisweetie - 7 maj 12 - 23:57- Betyg:  | Så bra, vill veta mer!
mejla gärna mig när nästa del är ute. :) |
|
|
|
