Ellis liv del 14 |
En timme passerade och Kjell var tvungen att gå för han skulle jobba. Han sa åt mig att sköta om mig och så gav han mig sitt mobilnummer ifall jag ville något. Jag log och tackade honom. Jag gick och ställde mig i fönstret och tittade ut. Fåglarna kvittrade glatt där ute. Det var sensommar. Jag väcktes ur mitt dagdrömmande då någon knackade på dörren.
”Kom in!” Ropade jag. In kom Danni, Malin, Mimmi, Wicky och Jessi.
”Gud, Elli, hur är det med dig?” Sa Wicky och kramade om mig. Jag kunde inte kämpa emot tårarna längre. Vi satte oss ner i soffan och alla satt där tysta, ingen visste vad de skulle säga. Danni snurrade oroligt på sig och reste sig upp.
”Syrran, vad är det?” sa jag lågt och hon gav mig en argsint blick.
”Fattar du inte det Elli?! Det är ditt jävla fel att Olivia ligger där! Det är ditt fel och ingen annans!” Skrek hon. Jag spottade henne i ansiktet.
”Du är världens sämsta syrra Danni, vet du det? Jag HATAR dig!” Skrek jag dubbelt så högt och sprang ut från sjukhuset. Jag sprang ner till vattnet och satte mig på min sten. Tårarna rann. Dannis ord hade varit som slag i mitt ansikte. Mitt hjärta skrek. Men Danni hade rätt, även om jag inte ville inse det. Jag hade faktiskt nästan tagit Olivias liv.
Efter en stund märkte jag hur någon la sig hand på min axel. Jag vände mig om och såg att det var Wicky och Jessi som stod bakom mig.
”Elli? Gumman, hur är det med dig?” Wickys röst darrade när jag hoppat ner på gräset.
”Jag orkar inte mer Wicky. Mitt och Dannis relation till varandra blir bara sämre och sämre. Självdestruktivheten håller på och tar över henne. Hon blir bara argare och argare för var dag. Ångesten håller på och tar kol på henne. Och så fort jag frågar om jag kan hjälpa henne stöter hon bort mig. Jag ser min systers liv tyna bort och jag kan ingenting göra!” Jessi gav mig en sorgsen blick.
”Jag känner inte er så väl, men jag har hört av Olivia hur mycket du älskar din syster Elli och hur nära ni en gång stått varandra.
”Shit happens” mumlade jag och satte mig ner på gräset. ”Jag orkar faktiskt inte bry mig längre. Jag hade min chans en gång, min chans till ett lycklig liv, men jag kastade bort det.” Mina ögon började se mot vattnet. Jag vill bara gå och dö.
”Du kastade inte alls bort din enda chans till lycka Elli, Olivia har förlåtit dig gumman och det vet du” Sa Wicky och la sin hand på min axel. Jag reste mig ursinnigt upp.
”Låt mej vara” Sa jag lågt och bet mig i läppen för att inte börja gråta. ”jag drar till Tim” Wicky och Jessi nickade svagt. De såg ilskan, hatet och rädslan i min blick och visste inte vad de skulle säga.
”Hallå?” Ropade jag när jag kommit in i Tims lägenhet. Tim tittade fram bakom badrumsdörren och log när han såg att det var jag.
”Nej men tjena. Jag började just undra vart du tagit vägen.” Jag log falskt emot honom. Allt började snurra i huvudet igen. Jag gick ut och satte mig i köket, försökte förtvivlat tänka på något bra. Men allt hemskt snurrade i huvudet. Tim kom ut i köket och satte sig på stolen bredvid mig. Jag såg vad han tänkte och reste mig därför upp.
”Låt mig vara Tim, okej?” Han såg surt på mig. ”jag är bara här för att hämta mina saker” sa jag och började lägga ner alla min kläder i min svarta väska.
”Vad fan är det med dig Elli? Du är ju helt konstig” Han drog tag i mig och skådade mina armar. ”Och dina armar är snart täckta av sår. Va fan är det som hänt?” Tim lät inte alls förstående, utan bara arg för jag inte gav honom min kropp.
”Mitt liv är skit och jag orkar inte med ditt jävla sexbegär längre!” Skrek jag. Jag slöt ögonen, beredde mig för att ta emot ett slag, men inget kom. Jag öppnade ögonen och märkte att Tims omfamnat mig. Han smekte sakta min rygg och sa lugnt.
”Allt ordnar sig”
Ännu en gång var Tim sådär gullig som han kunde vara ibland. Jag hade så svårt att lämna honom när han var sådär. Han la mig i sängen och sa åt mig att det skulle nog kännas bättre om jag sov en stund.
När jag vaknade hade Tim gjort mat och ställt fram värmeljus överallt i lägenheten. Om han bara ville behandlade han mig som en drottning. Men ändå kändes det inte rätt. Mitt hjärta tillhörde Olivia, inte Tim. Men skulle det gå att reparera, det jag och Olivia en gång haft tillsammans? Eller var der redan för sent? Tim avbröt mitt tänkande när han la sina armar runt mig och kysste min hals.
”Har du vaknat nu min lilla prinsessa?” Sa han och jag skrattade till. Han ledde mig in till vardagsrummet där maten stod framdukat. Jag satte mig ner i soffan och han hällde upp ett glas vin. Jag log och vi började äta. Allt kändes underbart. Efter vi ätit såg vi på en film, en romantisk komedi. Jag låg med huvudet i Tims knä hela tiden och han smekte mitt hår. Han fick mig verkligen att må bra. Då slog det mig. Hade jag känslor för Tim som jag bara förträngt?
Nästa dag gick jag hem, med huvudet fyllt av tankar. Mamma sa ingenting när jag kom hem utan undvek att se mig i ögonen. Pappa hälsade glatt på mig när jag gick ut i köket för att ta något att äta.
”Vart har du varit då gumman?” sa han och tittade upp från tidningen.
”Nja, jag sov hos Tim” sa jag och tog en bit ost. Något mer ville jag inte ha.
”Okej, då vet jag” Sa pappa när jag gick ur köket. Jag gick upp på mitt rum och möttes av Danni. Hon såg på mig med generad blick och sa ett lågt hej när jag klev in genom dörren.
”Danni, jag hatar inte dig och jag sa bara sådär för jag var förvirrad” Sa jag snabbt och såg på Danni som log mot mig.
”Tack syrran. Och jag mena inte det jag sa heller” Vi kramade om varandra och jag satte mig ner på hennes säng. ”Vart har du sovit inatt?” Sa hon efter en stund.
”Hos Tim” sa jag och jag märkte hur besviken hennes blick blev. ”Jag vet verkligen inte hur jag ska göra Danni. Tim är underbar, bara han vill och jag är så förvirrad. Jag är så rädd att jag ska slänga bort ännu en chans till lycka om jag lämnar honom, jag vet ju inte ens om Olivia vill ha mig igen” Min röst darrade och Danni drog en djup suck.
”Det är helt upp till dig, men du vet vad jag tycker om Tim” Sa hon lågt och reste sig upp. ”Han och jag hade också en underbar tid tillsammans, men han är inte normal i huvudet Elli, det är han inte. Han kanske verkar underbar nu, men han kommer att spåra ut” När Danni vände sig emot mig var hennes ögon fyllda av tårar. ”Gör bara inget du kommer ångra” sa hon och gick ut ifrån rummet.
Hon lämnade mig ensam med mina förvirrade tankar. Jag la mig ner på sängen och drog en djup suck. Vad skulle jag göra? Skulle jag satsa på Tim eller skulle jag försöka få tillbaka Olivia?
fortsättning följer;D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | thecryingeye - 20 aug 06 - 00:32- Betyg:  | As bra! ja tycker att hon ska bli ihop med Tim av nån
konstig anledning XD, får vell helt enkelt läsa nästa del
nu då :) | | Jennisz - 6 jul 06 - 07:18- Betyg: | | bra :D | | Lovely__ - 27 jun 06 - 01:22- Betyg: | | Jätte bra, som alltid! det vanliga: MER MER MER!!!! Hehhe :) | | ida1 - 26 jun 06 - 17:33- Betyg: | | jätte BRA !!!!! Mer mer snälla :) | | Sandra91 - 25 jun 06 - 08:06 | Nej fan, inte Tim ! :D
Mer Jossa, jag vill läsa mer :) | | spite_fire - 25 jun 06 - 07:02- Betyg: | | tim :) |
|
|
|
