Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Ingen annan behöver veta, del 4

Har haft så mycket och göra, men här är del fyra, och döm inte delen som rörig och snabb än, mina vän som jag visar innan säger att det är det, men vet inte hur jag ska få ut det som kommer hända sen utan att gå lite fort fram och allt sånt, hoppas ni tycker om dom, och gott nytt år finisar!

Andreas och jag var återigen osams, om vad? Det är något jag funderar på hela tiden. Vad var det egentligen som hände? Allting började som ett menningslöst skämt som ”Du är sämst” Med svaret ”Nej du är” och stort garv efter, sen fortsatte de, och mer hårdare ord kom, det slutade med att han sa ”Äckel som knullar med flera samtidigt” och därefter rusade jag ur hans lägenhet, jag vet att han inte menade illa. Men det gjorde ont eftersom jag visste att det var sant.
Jag mötte upp Fredrik, som genast såg att någonting inte var bra, jag ruskade bara bort det och sa att jag och Andreas småbråkat lite. Jag hade träffat Fredrik nu för att prata om oss. Det var han som ville det, även fast jag hade bestämt mig för att inte välja någon av dom, utan vara vänner bara, egentligen ville jag försöka välja mellan dom två underbara, men det gick inte, även om jag kände mer för den ena än den andra så orkade jag inte såra dom.

Vi gick hem till Fredrik och satte oss i hans säng.
”Asså Ebba, vill du inte vara sån där kk med mig?” Frågade han och tog ett stadigt grepp om mig..
”Nej, det vill jag inte? Förstod du inte vad jag sa när jag berätta att jag bara ville vara vänner med er?”
”Man kan väl vara både och?”
Jag skakade på huvudet, var han från vettet? Varför skulle jag vilja vara kk med honom?
”Men, du är ju det med Andreas, eller va?”
”Ja, vi VA.”
”Du ligger ju med honom titt som tätt i vilket fall..”
”Jag ligger väl med vem jag vill?” Jag började bli väldigt irriterad vid det här laget.
Fredrik kom närmare och höll ett hårdare grepp i mig.
”Ligg med mig då? Jag är ju din drömkille, varför vill du inte ligga med mig?”
Han gav mig en hård knuff och la sin kroppsvikt över mig.
”Lägg av Fredrik, jag vill inte” Sa jag och började känna mig obekväm.

Han letade sig ner till mitt underliv och började trycka med sina fingrar utan på mina jeans, samtidigt som han höll ner mig med ena armen och fast mina armar med handen.
Jag försökte sprattla men han tryckte mer hårdare, och snart satte han sig på min mage och la sina ben på mina armar, så att det ända jag kunde röra var benen, jag sprakade med dom medan han hårt tog om mina bröst.
”Lägg av Fredrik, vad håller du på med?” Sa jag och hörde hur grötig rösten var. Jag visste inte om han var seriöst eller om han skämtade.
”Du gillar väl det här, eller har jag fel?” Frågade han och hans ögon var helt svarta.
”Fredrik lägg av innan du gör något du kommer ångra” Sa jag lugnt. Han satt kvar och höll fast mig, smekte med händerna över mitt ansikte, tog tag i mina kinder och böjde sig över och kysste mig. ”Fattar du inte att jag älskar dig! Jag var ju din drömkille, jag hade ju allt. Det sa du ju själv! Vad är det få felet? Varför skiter du inte bara i Andreas och ger allt för att vi ska fungera? Alla säger att du och jag hör ihop, och du vet ju hur Andreas är med tjejer, och jag älskar dig så mycket att det gör ont Ebba, det gör ont här inne!” Han grät och höll över sitt hjärta. Han satte sig på sidan om mig, och även fast det som precis hade hänt kunde jag inte vara arg på honom. Jag satte mig nära honom, la min hand på hans arm.
”Jag vet att du antagligen inte vill höra det här Fredrik, men allt är så perfekt med dig, asså nästan för perfekt. Du är perfekt, för perfekt, men jag tror nästan helt säkert att jag känner mer för Andreas..”
Han vifta av min hand från hans arm, lät tårarna rinna ner för hans kind, och mina rann dom också.
”Hur kan du vara kär i honom? Ni bråkar hela tiden, han är förjävlig emot tjejer. Han är inte bra, alla tjejer säger det. Att han är snygg och snäll men ett jävla svin, du kanske känner dig speciell, men det har dom alla gjort”

”visst kanske det är så, men då får det vara så. Jag gillar honom och jag kan inte vara med dig i vilket fall när jag gör det, inte mer än som vänner och det vill jag mer än gärna vara och det vet du.”

När jag gick hem den dagen var Andreas det ända jag tänkte på, var så onödigt att vi var osams, och Fredrik hade sagt att jag borde ge allt för Andreas, och han verkade verkligen mena det, han sa att han ville sig mig lycklig även om han var tvungen och få se mig lycklig med någon annan. Dock så varnade han mig och sa att jag skulle komma till honom så fort det var någonting, och det kändes faktiskt bra och veta att jag kunde ge Andreas allt utan att såra Fredrik, eller såra honom gjorde jag nog, men att han ändå var okej med det.
Jag ville så gärna bli sams med Andreas igen, men visste inte riktigt hur jag skulle bete mig, jag skickade iväg ett sms och frågade ifall han ville ta en cigg med mig, svaret kom fort och var ett ja. Vi möttes mellan Fredrik och Andreas och gick tillsammans bort till min buss.
”Förlåt för det jag sa förut”
”Det är okej”
”Du verkar ledsen, vad är det?”
Jag funderade på om jag skulle berätta allt, allt som hänt idag, att jag kommit fram till att det är honom jag vill ha. Men jag ville inte att han skulle bli arg på Fredrik om jag berättade, men eftersom jag ändå var lite skakis över det, så kanske det var bäst och berätta.
”Du får lova och inte bli arg, eller säga något om det. Okej?”
”Jag lovar”
”Lovar du inte vill jag aldrig mer se dig.”
”Jag lovar sa jag ju”
Jag tog ett bloss och ett djupt andetag.
”Jag gick hem till Fredrik efter vi bråka..”
”Du gjorde de väl inte?!”
”Kan jag få berätta klart?!” Höjde jag rösten och sa.
Han nickade.
”Jag berättade för honom att vi bråkade, och jag berättade för honom att jag inte ville välja emellan er, asså även om jag gillar en av er mer än den andra, så vill jag inte göra någon av er ledsna, så gick vi typ hem till honom, och han frågade om jag ville bli KK med honom och jag förklarade att jag inte ville det och han tog upp det med att du och jag ligger med varandra.. och så blev vi osams och han blev jätte aggressiv och började typ… asså han tog på mig, och höll fast mig, och jag var så rädd Andreas, jag visste inte om han skojade eller inte, och hans ögon var helt svarta.. men sen la han av, och berätta att han älskade mig typ, sen berättade jag att jag faktiskt hade mer känslor för dig, och efter lite prat så sa han att han tyckte att jag borde satsa allt på dig”

”Våldtog han dig?” Frågade Andreas och kollade mig djupt i ögonen.
”Nej, det gjorde han inte”
”Men han tog på dig? Utan att du ville?!”
”Ja, men det är okej nu”
”Det är fan i mig inte okej. Är han helt jävla dum i huvudet eller?”
”Andreas, du får tycka vad du vill, men du lovade och hålla käften om det, och du lovade och inte bli arg också, så lägg av nu!”
Han tystnade, kollade in i mina ögon.
”En gång till och han ska ner. Så du valde mig alltså?”
”Ja, men jag vet inte längre”
”Varför?”
”För alla säger att du bara leker runt,”
”Har du inte märkt att jag tycker om dig på riktigt? Asså vad fan är det för fel på dig? Först så tycker du det är helt okej att han halvt våldtar dig och sen menar du på att du inte märkt att jag faktiskt är kär i dig på riktigt, skulle fan i mig kunna göra vad fan som helst för dig!”
Han tände en ny cigg, kollade åt sidan. Innan jag hann säga något fortsatte han,
”Din buss kommer nu, ska du med den eller vill du sova kvar hos mig, skulle bli glad om du stannade.”
”Jag stannar om du inte slänger ut mig, för vi behöver prata en del”
”Klart jag inte gör.”
Vi gick hem till honom, klockan var mycket så vi myste ner oss i hans säng, för att fortsätta prata där.
”Vill alltid vara med dig, du är läskig, känns som jag ska förlora dig när som helst, men jag kämpar verkligen för att hålla mig kvar vid dig Ebba, men det sårar mig att inte riktigt veta vart jag har dig.”
Jag mötte honom med en kyss.
”Allt är så bra med dig.” viskade jag. Och jag menade det. Han hade sina brister, men han var helt grymt bra.
Han kysste mig, strök bak mitt hår, och allt det där vi behövde prata igenom försvann.

Helt plötsligt stannade Andreas upp och slutade kyssas, han hängde på sin ena arm över mig.
”Vad är det?” Frågade jag, han såg allvarlig ut.
”Har du käkat något föresten? Glömt och fråga!”
”Haha men Andreas, är jag hungrig kan jag säga det, men ja.. jag är faktiskt lite hungrig, ska vi göra något?”
Han flinade och kysste mig i pannan, reste sig ifrån sängen och gick ut i köket, han bar endast kalsonger. Jag slängde på mig en av hans tshirtar över min nakna kropp, och tog på mig trosor och trippade tyst efter. Hans rumskompisar kunde ju vakna. Vi slängde ihop klyftpotatis, fläskfile och lite kall beanäsås.



”Så det är alltså helt slut mellan dig och Fredrik? Jag förstår inte! Rädda mig.” Sa Lisa förvånat när vi gick ut för att röka, eller jag rökte. Hon höll inte på med sånt.
”Ja asså, han var väl inte så perfekt för mig som han verkade.. ” Svarade jag.
”Elllleeer” fortsatte Lisa ”Så finns det någon annan prins charmig som funnit ditt hjärta?”
Jag skrattade till.
”Jag vet vad du sagt om honom, men det känns rätt, och liksom. Skulle han nu vara en sån idiot som du påstår så har jag ju världens bästa vän som kan berätta för mig hur rätt hon hade och äta choklad med mig i slutet!”
Hon log emot mig, kramade om mig.
”Självklart, men jag tror Andreas gillar dig på riktigt. Jacob tror också det. Så, förlåt för det jag sa. Hur är han då? I sängen och så?”
Jag skrattade och ville bara slå till henne samtidigt som jag gärna ville berätta för någon om honom, och hon var väl den ända det gick och prata med om sånt.
”Ja, det är han faktiskt, han är helt otrolig, så jävla försiktig hela tiden, men ändå liksom, jag vet inte hur jag sk..”
Andreas och Jacob kom runt hörnet.
”Berättar mer sen” Skrattade jag och Lisa skrattade tillbaka och vinkade till dom.
Jag nickade åt Jacob och Andreas skyndade sig fram och omfamnade mig, kysste mig i pannan.
”Hej” Viskade han, jag naffsade honom bara i halsen och kände hur värmen spred sig i kroppen.
”Kan vi prata?” Frågade han, fortfarande lite tyst men inte viskande, han log lite halvt emot mig och jag nickade som svar, han drog försiktigt bort mig en bit.

”Jag träffade Fredrik och vi snackade lite om det som hände igår..”
Jag kände hur jag blev helt röd i hela ansiktet och hur ilskan spred sig i hela kroppen, jag ville bara skrika på honom, han lovade ju och inte säga någonting. Han förklarade att han bara hade tryckt upp honom emot ett skåp och sagt till honom att ifall han rör mig utan min vilja en gång till så kommer det vara det sista han gör i livet. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag visste ju att Andreas bara gjorde det för att vara snäll emot mig, eller för att han brydde sig om mig, men han hade lovat.
”Förstår du inte att jag litade på dig? Jag ville att du skulle veta allt, men att du skulle hålla käften så vi fortfarande kunde vara vänner, jag och Fredrik.”

”Vill du vara vän med en sån person som beter sig så?”
Jag tände en ny cigg, tänkte inte svara eftersom jag visste att han hade rätt.
Att Fredrik efter det här inte ens kollade åt mitt håll, svarade på mina sms störde mig inte så mycket efter ett tag, och Andreas började bli mer och mer avslappnad i vårat förhållande när Fredrik försvann mer och mer.

”Ebba!” Ropade Fredrik efter mig några veckor senare.
Jag vände mig om och kollade undrande på honom. ”Vad är det?”
”Är du fortfarande ihop med Andreas?” Jag nickade som svar. ”Okej, ta med han och kom på fest hos mig imorgon?”
”Jag vet inte om det är en sån bra idé Fredrik. Ska suga på’t!”
”Jag skulle bli jätte glad ifall du kom i alla fall, men förstår om han inte vill lämna dig ur sikte. Måste skynda. Ses imorgon BRA!” Fredrik skrattade och jag småflinade tillbaka, och direkt när jag vände mig om såg jag Andreas börja gå emot mig, han hade en vit tunn farfars tröja på sig, och ljusa slita jeans, håret hade han gömt under en mössa. Min fina Andreas.
”Vad ville han?” Frågade han undrande. ”Fest, sugen?”
”Egentligen inte, ska du dit?”
”Någon gång måste allt det här sluta, det är jätte jobbigt för mig Andreas.”
”Det hade slutat, du startar det bara om och om igen.”
”Jag går dit, du gör som du vill” Jag sökte mig efter hans mun, och möttes av en varm kyss, två stora händer runt midjan, tryckte mig närmare honom. ”Gör så, gör inget dumt. Vi pratar mer senare om det” Viskade han, och kysste mig i pannan. Sedan gick han emot sin lektion och Lisa kom snabbt bakom mig med sin nyköpta baugett. ”Lektion med Peter, fan vad kul” Suckade hon ironiskt.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
dikt_flickan - 6 jan 12 - 03:35- Betyg:
mejlaaaaaaaaaaaa <33
Eme_96 - 5 jan 12 - 18:23- Betyg:
jättebra! :) mejla nästa! :D

Skriven av
faktisssss
5 jan 12 - 00:26
(Har blivit läst 97 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord