Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

En bit ur mina tankar. Del 1.

*
Det kändes som att det var lång borta i fjärran som jag hörde gnisslet. Långt där borta kunde jag känna min bästa väns svettiga kropp stöta emot min. Känna hur huden från hans mage var varm emot mig. I tankarna var jag någon helt annanstans. Jag funderade på hur jag följt med honom in genom dörren till hans hus. Hur vi gått ner för trappan. Jag först men tätt efter kom han gående. Medan jag gick ner trappsteg för trappsteg kunde jag känna hans blick borra sig in i mitt bakhuvud. Jag vore dum om jag inte redan förstod vad han tänkte på. Länge har jag vetat det. Nästan enda från början. Vi träffades på höstterminen i början av gymnasiet och han har klistrat fast sig vid mig sedan dess. Förstås, jag kan inte säga att han inte varit en riktig vän, men jag kände ju enda från början att han djupt där inne ville någonting mer.
Nu är det snart sista terminen i trean. Vintern ska snart börja gå mot vår och det blir redan ljusare för var dag som går. Jag hör hur hans andning blir tyngre. Än har jag tid att tänka. Vi brukar träffas ganska ofta. Han försöker ofta gå in på samtalet och dagens ungdomar och relationer. Jag ler och nickar. Det är jag bra på... Men jag känner ingenting för Lukas. Vår vänskap har gått överstyr. Han vill att jag ska erkänna att jag älskar honom, för han säger att det är de tecknen jag gett honom. Ärligt talat så förstår jag inte vad han pratar om. Vilka tecken? Jag är kanske inte bra på att säga nej, men om jag inte vill något så låter jag det inte ske.
Den tanken förde mig tillbaka till verkligheten. Jag öppnade ögonen motvilligt och såg upp på Lukas ansikte. En svettdroppe rann ner för tinningen och håret hade med hjälp av svetten klibbat fast sig i pannan. Hans ögonlock var stängda och ögonbrynen ihop tryckta. Han ansträngde sig, det ansiktet känner jag igen. Han andades plötsligt snabbare och avslutades i tunga andetag medan han slutligen lade sig ner på mig med hela sin tyngd. Han skrattade till kort och jag kände mot halsen att hans ansikte drog ihop sig i ett leende.
Efter en stunds tystnad, bortsett från Lukas tunga andetag, rullade han av mig och fumlade med täcket. Han lade sig på sidan bredvid mig och vilade huvudet mot handen. Jag kände ett tag hur han log och tittade på mig med hoppfulla ögon. Sedan svartnade de. Jag kände hur hans hand lyftes från sängen och hur hans fingrar drogs mot min kind.
"När ska du våga öppna munnen efter vi haft sex, Alice?", sade han och petade med fingret på min näsa. "Du skulle ju åtminstone kunna titta på mig. Ge mig ett leende kanske? Jag fick ju åtminstone vad jag ville ha, eller hur? Jag är nöjd nu Alice". Han log en stund och reste sig sedan upp och klev ur sängen. Jag kände hur kalluften från källaren började tränga mot min hud och drog till mig täcket för att slippa frys. "Vad bra att du är nöjd, Lukas", sade jag och vände mig sedan om för att försöka somna. Han vände sig mot mig. "Var det en sur ton jag hörde? Jag förstår inte på dig ibland Alice. Det vi gör är inte fel. Vi har bara lite kul, som du brukade säga", sade han och gick sedan in på toaletten. Jag hade nästan somnat när han kom tillbaka till sängen och lade sig med sin kropp mot min. Hans mage var kall från att ha gått omkring i källaren och min rygg var alldeles uppvärmd från att ha legat under täcket.
Han kysste mig på kinden när han lagt armarna om mig. Han luktade svett. "Du är så tyst. Vad funderar du på? Jag blir ju orolig när du är så inåtvänd. Jag älskar ju dig Alice". Mitt ansikte förvreds i en bekymrad min. "Jo, jag vet det Lukas", sa jag och väntade mig ett svar. Jag fick inget. Tankarna började flöda igen.
Varför kan jag inte älska Lukas. Han är lång, snygg, trevlig och har en snäll familj som tycker om mig. Jag vill så gärna men det går bara inte. Ibland önskar jag bara att jag kunde ha sagt nej från början så kanske vår relation fått en sund start. "Åh Lukas... Jag vill så gärna", sade jag tyst. Sedan somnade jag.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Kakkka - 1 jan 12 - 17:58- Betyg:
jättebra ju, skicka när esta är ute till mej me :D
baggins - 31 dec 11 - 13:18
bra & spännade, mezza när nästa del är ute :D

Skriven av
Knarris
31 dec 11 - 00:22
(Har blivit läst 64 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord