Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

strawberry gashes

A candle is lit,i see through her

Hon sitter på golvet mot väggen. Hon är en ung flicka i de
yngre tonåren. Hon är kläd i en enkel,lång vit kläning med
röda orange blommor. Hon har kort brunt hår lätt stylar med
hårmousse. Hennes ansikte är målat med lätt sommar makeup och
kajal målat runt ögonen. Under ögonen är det några tårar som
på något sätt inte smeta ut hennes makeup. Ögonen stirrar i tomma
luften och jag kan se igenom henne . Jag ser hennes mörka oskuldsfulla
skadade själ. hennes kläning är röd även där det inte är några
blommor och hon har en kniv i handen.


Pale white skin wiht strawberry gashes all over all over

Hon är vacker. Hon är smal utan att vara plat som en model. Hon
har muskler utan att förlora sitt flickaktiga utseende. Hennes hud
är blek vit som det brukar se ut hos dom i norden, på vintern.
Hennes hud är slät och fin, mankan knappt se porerna. Det ända
som förstör hennes hud är dom gamla och nya ärren efter misslyckade
försök.


Youre living like a disaster

Hennes namn är rebecca. Hon är välkänd över hela staden som dotter till
den rika advokaten som lever i stadens rika område. Hon får allt hon vill ha
av sin far och kommer alltid i fina nya kläder. När hon går i korridoren
stråler hon av sin oskuldfulhet, hon går alltid med huvudet högt och med
allt tomare blick. Ingen kan sluta avundas hennes skönhet och pengar. Men i deras
ansikte är också en annan känsla än avund. Men jag vet aldrig vad det är
dom känner.

"vilken härlig katastrof du är" säger jag och ler.

Hennes huvud rör sig och hon får sakta fokus i bliken när hon tittar på mig.

She said kill me faster

Hennes ögon har gått från hennes vanliga ljusa, nästan genomskinliga grå
färg till en mörkare blågrå när hon stirra på mig. Blodet forsätte rinna ut
när hon smärtsammt ställde sig upp mot mig.

" Döda mig snabbare " sa hon känslolöst med sin sin något höga röst.

And asked if she was improving

"Jag kan inte döda någon" sa jag sockersött och log större mot hennes oväntade
order.

Hon hade verkligen blivit mycket sämre. snart skulle hon inte se oskuldsfull längre.
Hon har sjunkit djupt i tjäran och mörkret som slingra sig runt henne. Det var faktiskt
roligt att se henne sådan när hon lutade sig mot väggen och använde sin sista energi
på att stirra på mig. Jag kände mig hedrad. Jag skulle vilja fråga om hon hade
förbättras men jag skulle bara få ett tråkit stön tillbaka. Hon gled ner för väggen
när det sista blodet börja lämna henne.

Some things you lose and some things you just give away

jag sitter på golvet och stirrar på henne. Och hon ler som jag just gjorde. Men
nu ändrar hon utryck till den känslolösa ilskan. Det är förvirrande men mit ansikte
blir neutralt. Är det där vägen jag lutar på? varför är mina handleder blodiga? När
jag förstår skrattar jag. Nu vet jag vad den andra känslsan i mina klasskamraters
ansikten var. Det var oförstående. Hela tiden har jag gått runt med två
personligheter. Det är helt enkelt en spegel framför mig

Men varför bestämde jag mig att den här gången när ingen skulle stoppa mig skulle
vara framför en spegel? vad var det jag förlora ? Och vad ger jag bort ?
Jag antar att ingen kommer få veta, för nå flöt det sista blodet ut.

scold me failed her
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
blackrose14
21 dec 11 - 22:06
(Har blivit läst 33 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord