Tro det eller ej..? |
Ett litet experiment med ord, lämna en kommentar (:
---------------------------------------------- -----
Tro det eller ej, men jag älskar inte dig?
Du bär en mask, försöker dölja vem du verkligen är. Du tror att ingen ser, men du kan inte gömma dig mera. I mina drömmar förföljer du mig med orden du skrek, hatet du gav. Du är en källa av mörker i mitt liv, ett avslutat kapitel av olycka och smärta. Du kunde kyssa mina sargade läppar, men aldrig att dina kyssar kändes verkliga och kärleksfulla. Inte efter att du först slagit mig sönder och samman med hårda knytnävar.
Det här är en berättelse om hat och svek, lögner och krossade hjärtan. Om ett par i en rosa skimrande kärleksmask, men med ansikten svarta som natten där under. För att förstå en känsla måste du kunna känna. För att kunna känna medlidande måste du ha empati. Kan du inte känna något så är något galet fel. I denna text handlar det bara om blodig smärta. Verbala sparkar och fysiska slag. Hårda, kalla och känslolösa. Ibland finns känslorna där, men inte alltid. Men något måste ju vara fel om man först lyfter handen och slår. Vem gör så? Ingen frisk mänska. Ingen empatisk mänska. Att komma med dåliga ursäkter hjälper inte mer. Vi har alla kritiska ögon, vi kan alla använda dem och blicka ner på dig.
Du kanske är känd idrottande atlet, berömd skådespelare eller helt vanlig medborgare. Du kanske är en man, kanske en kvinna. Ingen bryr sig, det enda som spelar någon roll är varför? Varför i helvetet gör du så här? Och våga inte skylla på sprit! Vi har alla ett val. Och har du gjort detta val själv? Ja! Så varför skulle vi då acceptera det? Det är enbart ditt val, ditt fel att det blev så här. Skyll inte på ditt offer för han eller hon gjorde aldrig något för att förtjäna din vrede, dina slag och sparkar. Men fortfarande värker de och gör ont, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Det skär i hjärtat hos de som älskar dig, de som lider för att de fortfarande älskar dig. De som aldrig gjort dig illa. Men du skadar dem bara mera med dina slag. Slår dem till döds, där du kan se hur deras gnista slocknar. Som Uma Thurmans karaktär i Kill Bill hämnas sina fiender, ger du dina älskade ett lika grymt öde. Du kunde ha besparat dem det. Varför gjorde du det inte? Varför stannade du inte upp? Tänk hur världen kunnat se ut utan allt våld. Men ja, vi gör alla våra val, men om ingen försöker sluta så kommer det aldrig finnas ett slut. Det är bara att inse och acceptera...
|
| Kommentarer | | Dufwan - 18 dec 11 - 20:51 | Att man alltid har ett val är inte en åsikt du har, utan ett felaktig påstående du TROR på. Tesen "alla har alltid ett val" är ingen personlig utsaga utan ett universellt påstående, håll i sär dem.
Annars så, tja, inte dåligt. Men jag är nyfiken på vad som var själva experimentet? | | mii - 18 dec 11 - 20:25 | Apology: Tack (:
Fast jag kommer stå fast vid att vi alla har ett val
och sen beror det på hur stark vilja man har.
Jag har alkoholism i släkten, men trots det så är min åsikt som den
är. Men vi ser ju alla olika på saker och ting. |
|
|
|
