Måste stå upprätt |
Det svartnar för ögonen.
Som om någon stänger av hela världen. Ser ingenting, inga
skuggor, inga skepnader, inga färger, inget tydligt, inget
suddigt. Tomt.
Fötterna vacklar till.
Nävarna knyts.
Handryggen blir slät, inte ett veck syns. Naglarna pressas
in i handflatan. Hårt, länge, bestämt. Det blöder.
Måste stå upprätt.
Benen orkar inte längre.
Knäna ger vika, fungerar som gångjärn. Landar hårt, borde
känna smärta. Foten i en konstig vinkel, borde göra ont.
Ingen smärta känns längre.
Ögonen blöder droppar av glas.
Tårarna är vassa, tysta, förskräckliga. Talar utan ord,
ljud bara rörelser. Rinner långsamt nerför kinderna i ett
sirligt mönster.
Måste vara stark.
Munnen öppnas.
Vill prata, skrika, ropa, tala, berätta. Kan inte, vet inte
hur man gör. Vad ska man säga, hur fungerar det? Kommer
bara på tre ord.
Jag älskar dig.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Dufwan - 18 dec 11 - 01:16 | Säger som hon under, den delen var fantastisk.
Ogillar dock trippelpunkterna- ett antiklimax på en annars bra text och det förstör rätt så mycket av intrycket. | LisaHoglund - 18 dec 11 - 00:09- Betyg:  | "Ögonen blöder droppar av glas.
Tårarna är vassa, tysta, förskräckliga. Talar utan ord,
ljud bara rörelser. Rinner långsamt nerför kinderna i ett
sirligt mönster. "
Wow! Otroligt fina rader och starka bilder, vissa av dem riktigt hemska... underbar text! |
|
|
|
