Faded |
Jag sitter i ett hörn. Ensam.
De andra tittar inte på mig. De diskuterar någon fest dit alla är bjudna.
Alla ...alla utom jag. Hånet känns ända in i hjärtat. De vet att de fryser ut mig. Jag finns bara där att utnyttja när det finns något att hämta.
Men jag vill inte ge dem tillfredsställelsen att veta hur ont det gör och hur många smärtfyllda minnen känslan framkallar. Så jag ler och låtsas som att jag inte bryr mig. Stänger in mig med Dimmu Borgir ringandes i öronen.
Hat med bitter eftersmak börjar växa i min frusna lilla själ. Cynisk bitterhet och en ironisk syn på omvärlden. De lyckades själa alla mina färger, en efter en.
Efter sig lämnar de en svartvit kall värld där jag ständigt halkar på isfläckar.
De själva skuttar förbi utan dåligt samvete eller ångest över det liv de åter sargat. Ett hån mot hela min själ.
Hånet som borrar sig så djupt. Hånet som våldtar och penetrerar mig om och om igen var natt.
Hånet som gjort det omöjligt för mig att le.
Jag var en lagad människa. Men ni såg sprickorna. Ni bändade upp dem och barläggde mitt sårbara inre.
Fasaden som jag håller uppe känns lika genomsinligt som glas.
Men en tanka håller min mask på sin plats.
En dag ska jag ha min hämnd.
|
Kommentarer | Edwin82Therese98 - 29 nov 11 - 01:36 | Du får din hämnd genom att få ett bra jobb, bli deras chef och ge dom allt tungt jobb. :3 Tänk så iaf, <3 |
|
|
|