Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Vodka eller käftsmäll- baserad på en sann händelse

Det var inte så farligt egentligen. Ingen misshandel, i alla fall inte i början. Bara att vi spottade varandra i ansiktet. Började riva i varandras hår. Vem var starkast? Jag som gått på boxning ett tag eller min mamma på 50 bast. Men hon ju kämpade så hårt, med all sin ilska. Jag menar, vad trodde hon skulle hända om jag vann? Varför var hon så arg egentligen... Förmodligen för vodkaflaskan, men jag hade ju inte planerat att dricka upp allt själv!
Men som sagt, man var ju van vid sådant här.
Eftersom jag hade gått på boxning så visste jag att det enklaste jag kunde göra var att ge henne en uppercut med högern. Inte mitt hårdaste slag kanske, men jag ville ju att min mamma skulle ha alla ben kvar.
Med vänsterhanden höll jag flaskan hårt i handen. Men plötsligt åkte korken av och allt hon behövde göra var att vrida runt flaskan och allt åkte ut. Klunk-klunk-klunk!

Ilskan förblindade mig och jag kände hur adrenalinet pumpade samtidigt som jag blev hundra gånger starkare. Jag slog flaskan mot hennes huvud med all min kraft så den krossades. Ljudet av en tung flaska som träffade en mjuk skalle fick mig en kort stund att vilja luta mig framåt och kräkas.

Mamma gick tillbaka till gårdshuset, hon gick lite snett men det kunde jag förstå efter en sådan smäll i huvudet. Ett tag ville jag gå efter och kolla hur hon mådde, men samtidigt hade jag en känsla av att jag aldrig var välkommen hem igen.

Jag kanske bara skulle ge upp... ville ju egentligen åka hem och kolla hur mamma mådde, men samtidigt visste jag. Att jag inte var vällkommen hem. Det var ju inte meningen. Eller jo det var det. Men jag ångrar inget. Eller... men alltså vad skulle jag göra? Jag kunde ju inte precis veta att det skulle bli så mycket blod.





Det svider lite handen, jag tittar ner och ser en glasbit sitta i handen.
Det var inte förens nu jag märkte något, varför skulle jag kunna känna smärta direkt efter en sådan adrenalinkick? Jag tar ut den och blodet sprider sig över jeansjackan.

Lollo bor i närheten av Hässelby gård, där festen skulle vara. Två tunnelbane stationer därifrån för att vara exakt.
När jag hoppar av tunnelbanan får jag total panik, jag känner hur jag tappar kontrollen. Jag springer mitt snabbaste till henne.

Lollo är en riktigt bra kompis, hon ställer inga frågor om vad som hänt. Vi pratar om andra saker och hon låter mig duscha och låna rena kläder.

Vi går i ett snabbt tempo till festen, där vinflaskan skickas mellan oss. Vi snackar om sådant som tonårstjejer gör i vår ålder, ni vet sex, killar och lite allmänt skitsnack om folk.

Festen omkring elva, typ:
Det snurrar omkring i mitt huvud och allt blir snurrigare och snurrigare, jag hör folk omkring mig gång på gång säga:
”Börjar det inte bli lite för mycket nu, Alice?” Det är nu jag inser, hur pass berusad jag är.

Det är så jävla inrökt så jag går ut.
Vem fan feströker? Röka gör man ju när man är deppig, det är i alla fall vad jag tycker. Dricka kan man gör vilken jävla känsla man än har.

Fan vad det var skönt med luft. Skandinavisk jävla blås...
Jag har ingen kontroll över mina tankar,. Blodet rusar upp i kroppen, precis som när jag hade slagit mamma. Vilket ledde till att jag sprang ännu snabbare.
Jag springer på rätt länge, tillslut har jag ingen aning om var jag är.
Vad var det på mina skor? Jag tittar ner och ser en blodfläck på skorna.
Vilket påminner mig om vad som hände tidigare idag.
Jag slickar på fingret och böjer mig vingligt ner för att ta bort det...
Ett starkt ljus, en hård smäll.

Trots den enorma smärtan, lyfter jag långsamt på ögonlocken.
Vad fan hade hänt egentligen?
Jag låter blicken vandra i rummet och märker att det ligger någon i sängen bredvid. Det var någonting med henne som verkade bekant. Personen ligger med ögonen slutna och ett bandage runt huvudet.
Den näsan, den munnen, det röda håret som sticker ut ur bandaget.
Mamma!
”Förlåt” viskade jag samtidigt som jag kände hur tårarna brände.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
humorrik - 18 nov 11 - 16:29
Hon blev överköd av en bil

‘Ett starkt ljus, en hård smäll‘
:)
TH-Lower - 17 nov 11 - 20:05
Förstod inte vad som hände när hon sprang och sen helt plötligt var vid sin mamma men den var bra. :)

Skriven av
humorrik
17 nov 11 - 16:15
(Har blivit läst 69 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord