Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Bulletproof [6]

Sry för ytterligare en kort del, men hellre att jag lägger ut korta delar och lite oftare, än långa delar och inte så ofta...
Eller vad tycker ni?
Hoppas ni tycker som jag ;)
Kram



Jag vände mig om och där var han.
- Inte nu... suckade jag och tittade på honom. Han gick närmare och tog tag i min axel. Jag orkade inte protestera, så när han drog lite i den vände jag mig om. Jag kände hur han kände på plåstret vid mitt bakhuvud.
- Låt henne vara för en gångs skull! Jason ryckte bort Vilmers hand.
- Hey! Låt mig! sa Vilmer och puttade bort Jason.
- Lägg av! sa Jason argt och puttade bort Vilmer. Jag tog ut min väska ur skåpet och låste det. När jag vände mig om, var det i stort sett slagsmål. Vilmers kompisar stod i trappuppgången medan Vilmer och Jason, som tidigare hade varit rätt så bra vänner, försökte slå varandra. Jag visste inte vad jag skulle göra, så jag gjorde så som alla tjejer i filmer gör när killer bråkar - går emellan.
- Sluta! Jason! Han är inte värd det! sa jag och försökte sära på dem. Det gick inte så bra.
- JASON! skrek jag och drog i hans jacka. Tack vare att jag drog i hans jacka blev slaget, som han träffade Vilmer i ansiktet med, inte lika hårt. Men det blev fortfarande tillräckligt hårt för att Vilmer skulle få ett blåmärke.
- Kom, vi går, sa Jason och tog min hand. Förbluffad över vad som hänt, stapplade jag fram. Jag vände mig om flera gånger för att se hur det gick med Vilmer. Han stod vid sina vänner och svor.

______________________________________________ __________________________

- Jag vet inte hur jag ska göra. Det känns som om jag kommer ramla av cykeln, sa jag och provade balansen genom att sätta båda fötterna på tramporna och cykla några meter. Innan jag ramlade.
- Aj, det snurrar, sa jag och reste mig upp.
- Hur gick det? frågade Jason.
- Det funkar, men jag kommer inte kunna cykla ända hem, suckade jag och tog upp min cykel från marken.
- Jag kan skjutsa dig om du vill. På cykeln, sa Jason och log.
- Visst, men jag kan inte lämna min cykel här, jag behöver ju den imorgon, sa jag och såg bekymrat på cykeln. Korgen hade blivit sned av fallet.
- Men jag kan skjutsa dig imorgon också, om du vill, sa Jason och försökte rätta till korgen.
- Om du vill, sa jag och gick tillbaka med cykeln till cykelstället och låste den.

Vinden blåste i mitt hår. Jag hade ingen hjälm, så jag hoppades att han inte skulle åka på något. Cykeln skakade till, det kändes som om jag skulle ramla av, så jag tog tag i Jason. Han sa inget. Så jag stoppade mina händer i fickorna på hans höstjacka. Det var ganska kallt och jag hade inga vantar. Jag hade dock redan börjat använda min vita vinterjacka. Det var kallt. Och jag är ingen person som är varm av mig.
Jag borrade in mina händer i hans fickor och kramade om honom. Den cykelturen var nog det bästa jag hade upplevt på länge...




Drop a commet plz <3
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Carrre - 14 nov 11 - 20:12- Betyg:
najs. måste ha mer!! :)

Skriven av
Lovehurtsbadly
14 nov 11 - 16:54
(Har blivit läst 72 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord