Bulletproof [4] |
Hej! Här kommer nästa del! Hoppas ni gillar den!
Delarna bli ganska korta eftersom att jag inte har så mycket tid till att skriva.
Jag ska försöka ta mig mer tid ;)
Kram
Jag satte mig ner utan att titta på honom. Vad skulle han tro om ja tittade han i ögonen? Mina ögon kanske var fula eller något... Jag la ner min svenskbok och mitt sudd på bänken. Pennan tappade jag igen. Förbaskade penna! Tänkte jag. Att den alltid ska tappas när den inte ska det. Men denna gången var det väl bra, antar jag, att jag tappade den. Jag flyttade ut stolen för att komma åt pennan, men den var inte där längre.
- Här, sa Jason och höll fram min penna. Jag tog den och då kände jag det där som alla beskriver så bra i alla böcker! När man får röra den som man gillar. Jag kände något hett emellan våra fingrar och fort, innan jag han uppfatta vad som hade hänt, så tog han - nej, han gjorde inte det! Han hade kvar handen på pennan, samtidigt som mig. Och våra händer nuddade varandra i flera sekunder innan Margot harklade sig. Klassen hade börjat jobba, men det hade inte jag och Jason.
- Vad ska ni jobba med då? frågade Margot och tittade först på mig och sedan på Jason.
- Vi ska jobba med uppgiften du gav oss nyss, sa Jason hur cool som helst, som om han hade hört allt Margot sa, medan jag satt och var helt upptagen med att fatta vad som hände.
- Och du? frågade Margot och hennes kalla ögon borrade sig in i mig, som ett par ögon i en skräckfilm.
- Eh, Jag ska jobba med... vad skulle jag säga? Jag hade inte hört ett skit om vad hon snackat om.
- Hon ska jobba med mig, det var ju en paruppgift eller hur? Jason räddade mig. Jag vände huvudet från Margot till honom och jag drunknade i hans vackra gröna ögon. Ja, han tittade inte på mig, han tittade på Margot men jag kunde fortfarande se hans ögon snett från sidan.
- Ah... Precis, la jag till och log lite på beställning.
- Okej, så vad ska ni skriva om? Alltid alltid var hon tvungen att ställa en massa frågor.
- Det har vi inte bestämt än, fast vi kanske kan intervjua folk nere på stan om bästa resmålet till julen är, sa Jason och såg undrande på mig. Jag hade tappat andan nu, för jag sjönk djupare och djupare i hans ögon.
- Ah, det kan vi göra, fick jag fram efter några sekunders tystnad. Jag slet motvilligt bort min blick från Jason och fokuserade på mitt sudd. Jag märkte att jag hållit andan nästan hela tiden då jag blev ur i huvudet när jag tyst började hyperventilera.
- Bra, sa Margot och stapplade iväg på sina alldeles för höga klackar.
- Hur mår du?
- Va? jag vände huvudet mot Jason och han hade flyttat sig närmare och la en hand på min axel. Jag lugnade ner mig och slutade hyperventilera.
- Jag är okej, fick jag fram och log lite smått.
- Okej, sa Jason och log lite han med.
- Vad ska vi göra nu då? sa jag och såg på Jason som verkade ha allt under kontroll.
- Ja, vi kan börja skriva frågor som vi kan ställa till de vi frågar, sa han och tog bort handen från min axel. Han lämnade ett osynligt märke, format efter hans hand.
- Okej, men när ska vi åka ner på stan? frågade jag medan jag letade efter en tom sida i min svenskbok.
- På nästa lektion, svensklektion alltså, om det är okej för dig? sa han och lyfte blicken mot mig.
- Ja, det är helt okej, sa jag. Jag går och frågar Margot om det är okej, sa jag och reste mig från stolen. Jag fick syn på Margot men jag satte mig igen.
- Jag går om ett tag... sa jag och började kladda lite på det tomma uppslaget framför mig. Jason tittade oförståeligt på mig och sedan bort mot Margot. Han fick en mycket mer förståelig blick när han såg det jag också sett. Hon stod vid Vilmer och hans kompisar.
- Jag förstår, var det enda han sa. Vad skönt! Han var som en sådan som vet när man ska ställa frågor och inte. Alla tjejkompisar jag hade, om jag nu hade några, ställde alltid för mycket frågor och blev sura när jag inte ville svara. Istället för att gå dit, räckte jag upp handen. Inom kort kom Margot till oss.
- Nästa lektion, kan jag och Jason få åka ner på stan och intervjua folk? frågade jag.
- Jo, det är okej, bara ni visar resultat så, sa Margot och gick till någon annan person som höll upp handen.
- Bra, sa jag och log.
- Super, sa Jason. Han log mot mig och jag dog.
Drop a comment :)<3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.7) | Bonnie4ever - 13 nov 11 - 19:05- Betyg:  | Nihihi :3 Vendela gillaaah :D FORTSÄTT om du inte vill bli attackerad av en... öhm.. en ENORM BAMBU-HJORT! De kan vara RIKTIGT farliga, och köttätande!
Mejla nästa!! :D | mizzkitty - 13 nov 11 - 17:05- Betyg:  | | Riktigt bra del :), fortsätt så | | Carrre - 13 nov 11 - 13:55- Betyg: | | så grym!! ^^ skriv mer!!!!!! :D |
|
|
|
