Jul novell - Den vackraste blomman |
"Här får du så att du kan hålla dig varm" sade pojkens mor och tryckte ner en röd toppluva över hans spretande hår.
"Och här har du så du kan köpa dig något gott" sade hans far när han gav pojken en slant. Med glada skutt tog sig pojken iväg i trängseln på stadens julmarknad. Luften var fylld av skratt och sång, en behaglig doft av pepparkakor smög sig fram mellan folket. Pojken duckade för tanters stora korgar och smög runt män som köpslog högljutt. Plötsligt stannade han. En liten flicka hade fångat hans blick. Hon satt på trottoarkanten med några gamla filtar lindade runt sig, hennes korpsvarta hår var fruset och snöflingorna som landade i det smälte inte. Utan att synas betraktade han henne genom folkmassan, sedan, utan ett ljud, vände han tillbaka in mellan stånden.
Flickan blåste på sina kalla fingrar och drog filtarna tätare omkring sig. Hon såg på folket som gick förbi, alla såg så glada och lättsinniga ut, som om de inte hade ett enda bekymmer. Kvinnor gick arm i arm och viskade, män skyndade förbi bärande på stora julbockar av halm och ingen av dem tittade två gånger åt flickans håll. Plötsligt lösgjorde sig en pojke ur folkvimlet. På sig hade han den finaste mössan flickan kunde tänka sig, alldeles röd var den. Med bestämda steg gick han fram till flickan, tog av sig mössan och tryckte ner den på hennes huvud istället.
"Här får du så att du inte ska frysa" sade han med klar röst. Flickan tittade storögd upp på honom. Sedan sträckte henne den vackraste blomman han hade kunnat köpa. Det var en julstjärna, dess stora kronblad lika röda som mössan.
"God jul!" sade han glatt innan han skuttade därifrån.
Morgonen kom och folket var ute och städade upp efter marknaden, och i den nyfallna snön fick de se den mest hjärtskärande syn. Ihopkrupen med slitna filtar runt sig satt en liten flicka, hennes hår, som föll ut under en blodröd mössa, var fruset och de blåa stela händerna kupade runt en blomma. Hennes blick var fäst på blomman och på hennes läppar syntes ett leende. Ett leende som var för evigt fastfruset i dödens kalla famn.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Chenso - 16 dec 11 - 18:09- Betyg:  | Håller med Irisu...<3 så vacker och sorglig.
Du är så duktig, min älskling. <3 | | Eclipse - 10 dec 11 - 18:18- Betyg: | | Åh.... *stum* Jag... Jag hade tänkt skriva exakt hur jag känner för den här men.. Jag kan inte.. Den är så.. vacker, sorglig och så otroligt hjärtskärande. Ja, det är rätt ord, hjärtskärande.. Jag.. ja, jag gråter faktiskt här. Otroligt underbart skriven och.. *snyft* <3 | | blackbirds - 8 nov 11 - 13:43 | | Åh! Vackert! Lätt men ändå känslosamt! Bravo! |
|
|
|
