Hon måste ha den vackraste ryggtavla en pojke som jag kan föreställa sig. Det är inte farligt sent än, men hon slår ner som kvällsolen på mina läppar. Sofia skrattar mot himlen. Jag ler tillbaka. Tillsammans är vi livsfarliga.
-
Efter ett långt år skulle vi vakna ur vår vinterdvala. Till något så svårt säger man inte hej då. Jag lyssnade på hur världen lät när Sofia gick nedför trapporna.
-
Man läser om öronbedövande tystnad, sen så fann jag mig i den.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| Freaket_93 - 21 jun 12 - 14:41 |
| Den här är en av mina favoriter. |
| glasbit - 9 nov 11 - 18:00 |
| och där satt den känner jag bara. fyfader så bra. |
| blindsided - 3 nov 11 - 22:25 |
Vackert.
Svar; tack, all kritik är till för att ta åt sig av,
även om det kanske inte alltid är sådant man helst vill höra. |
Deteztable - 3 nov 11 - 21:43- Betyg:  |
| Jag älskar att du använder namn i dina texter! Du skriver verkligen helt sjukt bra. Jag har nog hittat en ny favorit här på dikta.. |
| Freaket_93 - 3 nov 11 - 01:29- Betyg: |
"hon slår ner som kvällsolen på mina läppar"
jag kan inte sluta läsa dina verk (och inte sluta kommentera dem heller, tydligen) |
| Jakktar - 3 nov 11 - 00:59- Betyg: |
Och så kommenterar s ^^,
Men ja, dikten. Det tyckte jag om alldeles väldigt fasligt mycket. Grattis, du har lyckats igen, och tack :) |
| Carrre - 3 nov 11 - 00:33- Betyg: |
| gripande text :) |
