.:En Dans av Perfektion:. - Kapitel 13 |
[Hejhopp mina kära läsare! Nu kommer ytterligare ett kapitel ut av den här novellen. Jag känner att jag drar ut en del på den här "festen" som står i centrum just nu. Har den del planer så att säga och jag vill försöka få med både Esters och Aidens synvinklar, vilket kräver en del. Vill dessutom inte skriva för långt i varje kapitel, då detta anses jobbigt att läsa för vissa har jag hört. Frågan är om ni tycker att det känns okej, eller om jag ska fortskrida det hela? Är det spännande att läsa, dvs? Om det är det, så fortsätter jag gärna i den bana jag har planerat! Kommentera gärna!<3]
Kapitel 13 - Ester Almén
”Vad fint det blir!” berömmer Ester med ett soligt leende och ser på dekorationerna som sätts på plats. Det tidigare stilrena, klassiska internatet har nu blivit till en liten partyplanet med serpentiner, ballonger och glitter.
Aiden klättrar ner från stegen han står på och sätter händerna på höften. ”Ja, det börjar arta sig.” svarar han nöjt.
Ester känner sig uppspelt och förväntansfull. Om det vore hon som fyllde år så skulle hon älska det här arrangemanget. Det är hur kul som helst och folk har verkligen lagt ner både tid och energi på att ordna det. Whitney är värd det, för hon är verkligen en jättehärlig tjej. Hjälpsam och trevlig mot alla, oavsett vilken årskurs och ”rang” du tillhör på dansgolvet. Hoppas att hon blir glad över det här spektaklet.
”När kommer Simon då?” frågar Aiden plötsligt med en ton i rösten som Ester inte kan sätta fingret på vad det är. Hon blir förvånad över att han bryr sig om Simon i över huvudtaget.
”Han kommer inte ikväll. Han ska på konstutställning”, informerar hon med ett svagt leende. Efter ett ögonblick av ögonkontakt med Aidens isblå ögon ser hon sig förstrött omkring för att inte kinderna ska börja blossa. ”De där tycker jag är helfestliga!” kastar hon ur sig för att fylla tystnaden mellan dem. Hon pekar på två små maskiner som precis blir testade av en kille ur den övre årskursen. En av dem fräser ut rök och den andra spottar ut lekfulla såpbubblor.
Aiden skrattar där han står och fäller ihop stegen. ”Definitiva partyförhöjare.”
Ester kliar sig i nacken och håller med. ”Verkligen, men ska de verkligen stå sådär synliga på bordet?”
”Nejnej, de ska..” börjar Aiden och ser sig fundersamt omkring i uppehållsrummet. ”Rökmaskinen ska ner i det hörnet och bubblorna ska upp i det övre hörnet.”
Ester ser åt punkterna han pekar och nickar därefter godkännande. ”Det blir nog bra.”
”Det får vi verkligen hoppas!” utbrister Aiden. Han bär iväg stegen till en ny plats och slänger en ny serpentin över axeln innan han klättrar upp på den. ”Du har inte lust att sätta upp fler serpentiner där borta?”
Ester kastar en blick över axeln. ”Jag känner mig som en riktig tönt, men jag är rädd för stegar.”
Aiden skrattar högt. ”Det säger du bara för att slippa undan arbete!”
”Absolut inte!” säger hon emot och ger honom en skarp blick. Hon är verkligen inte den som försöker slippa undan, tvärt om. Hon kom faktiskt hit för att se om hon kunde hjälpa till med något. ”Duger det till hjälp om jag blåser ballonger?”
Aiden ler ett leende som får det att pirra i Ester. ”Det duger gott och väl.”
Med en lätt nick vänder Ester ryggen till och traskar fram till bordet där ballongerna ligger utspridda. Den som öppnade ballongpåsen har verkligen inte varit mild i sin behandling. Det påminner henne om när man öppnar en chipspåse med onödigt mycket våld. Påsen går upp med ett smack och chipsen flyger åt alla håll som om de plötsligt fått vingar. Åh, chips med vingar. Det vore något. Då skulle hon definitivt springa efter och försöka hugga efter dem.
”Varför är du så rädd för stegar?” frågar Aiden efter en stund medan han häftar upp ena änden på den färgsprakande serpentinen. ”Har du fallit och slagit dig?”
”Exakt”, bekräftar hon och fattar tag om munstycket på en rosa ballong. ”Jag tror att jag var 6 år då jag råkade sparka upp min fotboll på mormor och morfars garagetak. Morfars stege stod intill väggen, så ja.. Jag tog och klättrade upp på den. Det hela slutade med att både jag och bollen låg på marken. Dessvärre var det bara jag som hade ben att bryta, så jag bröt mitt lårben.”
”Vilken modig flicka du var på den tiden!” retas Aiden med ryggen åt hennes håll. Ester kan skymta ett leende på hans läppar.
”Kanske det, men de var mod som fick mig i klistret många gånger”, säger hon och blåser upp ballongen. Den gnäller och gnisslar mellan hennes fingrar när hon knyter ihop den. ”Jag är väl lugnare och klokare idag.”
”Jasså, det tror du?” Aiden plirar på henne över axeln. ”Så mycket klokare vet jag inte men..”
”Akta så att jag inte kommer och sparkar undan stegen för dig.” hotar Ester med en skämtsamt allvarlig ton. Hon gillar inte att bli kallad dum, men hon vet att Aiden skämtar.
”Jag antar att jag får passa mig nu när jag befinner mig så ostadigt.” mumlar han.
Ester kan inte låta bli att le. ”Du antar det ja..”
Aiden kastar en blick över axeln och ler. Utan att säga något till sitt försvar klättrar han ner för stegen och fäller ihop den. Efter att ha ställt den mot väggen gör han Ester sällskap vid ballongerna. Där står de och blåser upp ballongerna, en efter en. De pratar om allt möjligt, skrattar och löjlar sig. ”Du måste blåsa i mer luft”, klagar Ester och pekar häpet på den lila ballongen han håller på att knyta runt sitt ringfinger. ”Du slösar på ballonger!”
”Slösar på ballonger?” upprepar han med höjda ögonbryn. Han ser på sin ballong och sedan på dem som Ester blåst upp. Mycket riktigt är hans mycket mindre av någon anledning. Med ett muttrande upphör han i sitt knytande och sätter igång att blåsa mer luft.
Ester iakttar honom bakom sin egna ballong som hon håller på att blåsa upp. När hon är klar knyter hon den snabbt med skickliga fingrar. ”Såhär ska en riktig ballong se ut!”
Aiden ser hastigt upp på henne när han blir träffat i huvudet av ballongen. ”Ta dig i..”
”Hur länge behöver du egentligen på dig för att blåsa upp en ballong?” frågar Ester retsamt och skakar sedan på huvudet. ”Överlämna det här till mästaren.”
Aiden fnyser. ”Jag stressar inte, jag njuter av stunden.” svarar han pillimariskt med ett flin.
Ester grimarserar åt honom och tar en ny ballong mellan läpparna. Efter en stund blir hon helt förskräckt över hur stor ballongen Aiden har mellan läpparna har blivit. Den ser ut att kunna spricka när som helst.
”Det räcker nog nu.” påpekar hon misstänksamt.
Aiden skakar bara på huvudet, oförmådd till att säga något med ballongtruten mellan läpparna. Han börjar att se aningen blek ut i ansiktet.
”Okej, hejdå!”säger Ester hastigt och går sin väg. ”Jag tänker inte stå i närheten av dig när den smäller.”
Hon stannar upp i entréhallen och iakttar Aiden på avstånd. Tydligen har han bestämt dig för att se hur mycket luft som får plats innan den exploderar. Stackars ballong, vilket grymt öde. Smällen i ansiktet kan Aiden vara värd.
”Akta så att inte luften slår tillbaka”, ropar Ester och försöker överrösta musiken mellan deras avstånd. ”Då är det du som blir en ballong istället.”
Plötsligt kan Aiden inte hålla tillbaka skrattet, vilket resulterar i att han släpper ballongtruten med läpparna och VIPS så flyger ballongen genom luften med ett pruttande ljud. Ester viker sig av skratt där hon står på behörigt avstånd från den sprutande ballongen. Ena ögonblicket pruttar den runt i rummet, andra sjunker den utmattat ner på golvet bakom rökmaskinen.
”Klantarsel..” säger Ester åt Aiden och går för att hämta den eftersom Aiden själv inte verkar riktigt kapabel till det för tillfället. Han har fullt upp med att försöka kväva skrattet.
Hon sträcker sig efter ballongen och plockar upp den med fingrarna. Dock slänger hon iväg den innan hon ens hunnit räta på sig. ”Åh, Aiden! Den är ju alldeles dregglig ju!” gnäller hon och torkar av sig saliven på byxorna. ”Halva ballongen måste ha innehållit saliv!”
”Mycket möjligt.” säger Aiden som äntligen lyckats ta sig samman. Han torkar ögonen med handryggen.
Ester gör honom sällskap vid ballongbordet igen. Hon ser på honom med ett roat leende. ”Är du trött idag eller?”
Aiden nickar snabbt på huvudet och försöker samla sig. ”Lite grann sådär.”
”Så du ska gå och lägga dig tidigt idag?” frågar Ester och tar ytterligare en ny ballong för att blåsa upp.
”Skämtar du eller?” utbrister han häpet över hennes fråga. ”Jag ska hålla igång festen hela natten, sanna mina ord!”
********
Klockan går, tickar och slår. Förberedelserna börjar att arta sig och istället för att hänga upp serpentiner, blåsa ballonger och fixa med det ena och det andra, så har eleverna gömt sig på övervåningen för att göra sig i ordning inför festen. Både dam- och herrtoan är belägrade av dem som inte råkar ha egna speglar inne på rummet. Trots att Ester har sådan tur att äga en egen spegel så har Anna schasat in henne på hennes rum i sällskap med Kayla. De tre tjejerna är höga av förväntan där de står och provar sina kläder. Anna ser lika snygg ut som vanligt i den ljusblåa klänningen och skorna hon köpte tillsammans med Ester under deras shoppingrunda. Hon har redan visat upp den för Tyson och känt sig mäkta stolt över hans reaktion. Kayla har fått på sig en riktig partyblåsa i form av en tunika/klänning i grått och svart. Överdelen är kortärmad och u-ringad i grått med ett neutralt leopardmönster. Underdelen är svart och liknar en tajt men elegant fallande kjol. Till det bär hon svarta pumps och smycken i alla dess former.
Ester är i full gång med att traggla på sig strumpbyxorna. Det går sådär bra.
”Jag har inte haft på mig strumpbyxor sen jag var sju!” Hon ser hastigt upp på sina tjejkompisar. ”Och det var på julafton.”
Anna och Kayla skrattar i kör. ”Du kommer att bli skitsnygg!” kontrar Kayla och tar upp Esters svarta jeansshorts. ”Inte ett tvekande ord till!”
Utan att säga emot drar Ester strumpbyxorna över rumpan. De är genomskinligt hudfärgade med svarta mönster längst varje ben. Mönstret påminner om rankor som slingrar sig runt benen, vilket ger ett visuellt annorlunda uttryck.
Ester grappar åt sig shortsen som Kayla håller fram åt henne och drar på sig dem. Hon knäpper knappen i midjan och fluffar till det svarta oversize linnet med texten LOVE vid byxlinningen.
”Till sist..” börjar Anna och sjunker ner på huk för att plocka upp skolådan som Ester burit med sig från sitt rum. ”..dessa läckra bebisar!”
Annas ordval får Ester att rynka på näsan. Skorna är utan tvekan snygga, men bara tanken på att hon ska trampa runt i bebisar är skrämmande. Nej, bort med den bilden!
I vilket fall tar Ester emot lådan och ställer den på golvet. Hon öppnar locket, grimaserar åt åsynen och tar upp skorna i hälarna. Hur sjutton ska hon klara av att gå i dem en hel kväll? Det återstår att se..
”Åh, se så snygga de är!” utbrister Anna med ett stort leende. ”Det är nästan så att jag önskar att jag köpt mig ett eget par!”
Ester skrattar och trär på den första skon. ”Du kan få dem efter den här kvällen”, säger hon. ”Jag tvivlar på att jag någonsin kommer att kunna gå i högklackat igen efter den här kvällen.”
”Jag kan inte klämma i fötterna i dem hur mycket jag än vill”, gnäller Anna med en suck. Hon ler sedan. ”Det kommer att gå bra. Blir du trött eller får ont så tar du bara av dig dem.”
Ester nickar och lägger det på minnet. Hon reser sig upp från stolen efter att ha fått på sig den andra skon. Till en början är det vingligt och ovant, men efter att ha gått i dem en stund känns det helt okej. Hon känner sig väldigt elegant.. och lång! Dock kommer hon aldrig kunna mäta sig med Anna och Kayla, som båda mäter över henne. Kayla är närmare bestämt över 180 cm lång i sina pumps.
De tre tjejerna tar alla plats framför spegeln i ett desperat försök att få tillräckligt med plats att sminka sig på.
”Jag tror att jag går och hämtar min spegel.” bestämmer sig Ester tillslut för och trippar fram till rumsdörren.
”Ester!” ropar Anna, vilket får Ester att vända sig om. ”Räta på dig och lägg tyngdpunkten bakåt.”
”Okej!” Ester gör tummen upp och trycker ner handtaget. Hon är tacksam över sina kompisars hjälp.
Ute i korridoren är det full fart. Elever springer fram och tillbaka mellan toaletterna och studentrummen. De som hörs mest är de yngre årskurserna, men så brukar det väl vara. Alla, yngre som äldre, är exalterade och fyllda med spänning.
Några meter innan Ester når fram till sin rumsdörr möter hon två riktigt stiliga pojkar i korridoren. Tyson och Aiden har klätt upp sig i snygga skjortor kvällen till ära. Inte för att de brukar gå runt och se slarviga ut, men ikväll har någon spridit lite extra stjärnglans över dem.
”Taggade?” frågar Ester med ett leende när de möts sida vid sida. Hon känner deras blickar över kroppen.
”Minst sagt!” svarar Aiden och besvarar hennes leende.
Tyson visslar högt. ”Du ser bra ut ikväll, Ester!”
Hon skrattar kort. ”Tack, Tyson.”
De fortsätter vidare medan Ester stannar upp vid sin rumsdörr. Men vart är nycklarna? Hon känner snabbt igenom fickorna på shortsen, men måste till sin förargelse trippa tillbaka till Annas rum eftersom hon måste ha glömt dem där i de gamla jeansen. Hon muttrar under sin promenad genom korridoren och skjuter upp rumsdörren som redan står öppen. Det är trångt där inne nu när Aiden och Tyson fått för sig att våldgästa Kayla och Anna, vilket antagligen beror på att Tyson vill tjuvkika på sin flickvän.
”Vart är spegeln?” frågar Kayla så fort hon får syn på Ester i dörröppningen.
”Jag glömde nycklarna till rummet i jeansen.” svarar hon och ser sig omkring efter dem. När hon får syn på dem, under sängen, kliver hon in på golvet och går ner på knä i jakt på dem.
”Låser du alltid dörren?” frågar Aiden, helt utan baktanke, där han ligger utsträckt på Annas bäddade säng.
Ester mumlar något ohörbart innan hon svarar: ”Ja, för det mesta.”
Hon kikar upp över sängkanten. ”Jag vill inte att vem som helst ska kunna klampa in i mitt rum liksom.”
Aiden ler. ”Även när du är inne?” frågar han och möter hennes blick med sina isblåa ögon.
”Det är en annan femma.” säger Ester och plockar upp jeansen från golvet.
Aiden följer hennes resa från golvet till stående position med blicken. ”Bra att veta..”
Ester ger honom en hastig blick, men koncentrerar sig sedan på att leta upp nycklarna för att inte riskera att rodna inför dem allihopa. ”Jag tänker inte ens fråga varför.”
Aiden skrattar och släpper ämnet där, tack och lov. Det sista Ester vill är att någon av vännerna får en syl i vädret och börjar att spekulera kring.. allt och inget.
Nycklarna rasslar när hon får tag i dem. Ännu en gång ger hon sig av för att hämta det som hämtas skall. På väg genom korridoren blir hon nästan översprungen av ett gäng hormonstinta killar ur den yngsta årskursen, men annars håller hon sig på fötterna trots sina skor. Vid sin rumsdörr kör hon rätt nyckel i låset och öppnar dörren.
”Jag tänkte att du kunde behöva hjälp.” säger Aiden plötsligt bakom Ester. Hans röst får henne att hoppa till och ta sig för hjärtat.
”Sluta smyg på mig!” ber hon och ger honom en skarp blick. ”Förresten är det inte en hel garderob jag ska kånka på.”
Aiden rycker på axlarna och följer efter henne in över tröskeln. ”Jag har inget bättre för mig än att slagga på Annas säng så.”
”Nähä du.” Utan att lägga mer vikt i det går Ester fram till spegeln där hennes make up produkter stått innan hon sopat ner dem i sminkväskan för att gå till Annas rum. Dock ser hon nu att plattången ligger kvar där hon lämnat den. ”Jag ska bara platta håret lite snabbt, så slipper jag släpa med mig plattången.”
”Do what you want”, säger Aiden och ser sig omkring lite lojt. ”Jag kan vänta.”
Ester sätter sladden i vägguttaget och sätter på plattången som genast börjar att jobba. I väntan på att den ska värmas upp till rätt temperatur så står hon och iakttar sin spegelbild. Utan att uttrycka sig högt tycker hon faktiskt att hon ser riktigt bra ut. En snyggdag som hon inte har alltför ofta enligt sig själv.
”Hur ser ditt hår ut vanligtvis?” frågar Aiden sådär spontant som han kan göra.
Ester kastar ett öga åt hans håll, konstaterar att han slagit sig ner på hennes säng i all bekvämlighet.
”Vanligtvis?” börjar hon och ser in i spegeln igen för att iaktta sitt hår som börjat ge vika för vätan. Lockar börjar att anas i topparna. ”Det är väldigt lockigt.”
”Som korkskruvslockar?” Aiden ser på henne med sina isblå ögon. Han ser uppriktigt intresserad ut av någon anledning.
Ester nickar och snörper på munnen. ”Ja, tyvärr.”
”Du borde låta bli att platta så att vi får se.” säger han och kliar sig som hastigast i nacken.
”Visst! Jag går med krulligt hår och du går med glasögonen på hela kvällen, vad sägs om det?” föreslår Ester med ett ironiskt skratt.
Aiden ler. ”I got your point.”
”Exakt, det kommer inte på fråga.” klargör hon tvärt och tar upp plattången med högerhanden. Sanningen är att hon egentligen tycker att Aiden är snygg i sina glasögon. Det hade inte gjort någonting om han fått för sig att ha dem på sig under kvällen, men det är inget hon berättar för honom.
Ester får genast dåligt samvete av att placera Aiden i ”snygg-kategorin”. Simon skulle verkligen inte gilla det. Men vad är det egentligen som är så farligt? Hon kan tycka att tjejer är snygga också. Det har inte med sexuell frestelse och relationssuktande, utan snarare om.. ögongodis! Precis, Aiden hör till den kategorin och det är det fler killar på skolan som gör. Tyson till exempel. Ester förstår varför Anna dras till honom. Tillsammans med några fler utgör dem en perfekt blandning av sött och salt i godisskålen. Eller något.
Med en hastig huvudskakning som nästan slutar i en brännskada skakar Ester av sig de påträngande tankarna. Hon ser under lugg mot sängen där Aiden fortfarande sitter tålmodigt och väntar. Hon hade nästan hoppats på att han gett sig av, men inte då. Av någon anledning verkar han insistera på att bära spegeln till Annas rum. Så när Ester är klar med plattången och håret är silkeslent och svävande, drar hon ur kontakten och lägger tången att svalna.
”Klar.” meddelar hon kort och sätter igång med att plocka ner spegeln från väggen.
Aiden är snabbt uppe på fötter och ställer sig alldeles bakom henne. ”Jag tar den.”
”Som du önskar”, mumlar Ester utan att orka protestera. Hon går i förväg och öppnar dörren åt honom. ”Tappa den inte.”
”Det var det jag tänkte att jag kunde förhindra”, svarar han med spegeln i nävarna. ”Om det är någon som skulle ha tappat den så skulle det ha varit du. I alla fall i de där klackarna.”
Ester himlar med ögonen och stänger dörren efter dem. Efter att ha låst noggrant följer hon efter sin slav genom korridoren. Av någon anledning låter folk bli att springa på Aiden. När de kommer rusande och ser att det är han, så saktar de genast av och lufsar/trippar försiktigt förbi. Om det hade varit Ester som burit på spegeln skulle de ha sprungit rakt över henne som en flock törstiga bufflar. Så lite tacksam är hon allt över att ha Aiden med. Som packåsna, inget annat.
”Din mobil har ringt, Ester.” berättar Anna när Aiden och Ester kommer in i rummet.
Aiden ställer spegeln mot väggen medan Ester rotar fram mobilen ur samma par jeans som nycklarna legat i. Mycket riktigt. Displayen visar att Simon har ringt.
”Jag ska bara ringa upp..” mumlar hon och styr stegen mot dörren med mobilen i högsta hugg.
”Det låter som att det är krig där ute. Stanna här inne om du vill, vi kan vara tysta.” säger Tyson ridderligt där han står lutad mot skrivbordskanten.
Ester nickar och slår numret. Hon stänger rumsdörren och ställer sig med ryggen mot den i väntan på svar. De monotona väntsignalerna tutar gång på gång och av någon anledning retar dem henne. Något inom henne vill bara höra vad Simon vill, sen lägga på lika snabbt som man kunnat säga ”godisskål”. Ofrivilligt faller hennes blick på Aiden som bekymmerslöst slagit sig ner på Annas säng igen, precis på samma fläck han legat på tidigare.
När Simons röst plötsligt svarar i andra änden på mobilen rycker Ester till och sänker blicken i golvet. Efter en snabb hälsningsfras frågar hon vad han ville när han ringde.
”Jag ville bara höra hur du hade det?” säger han lugnt. ”Men du svarade inte.”
Ester kväver en suck. ”Nej, jag glömde mobilen.”
Hon kan höra hur Simon fnyser till i andra änden. Kanske är det ett litet leende hon hör?
”Vad gör du då?” frågar han.
”Jag och tjejerna står och gör oss i ordning inför festen.” svarar hon kortfattat. Sant, inga krusiduller. Hon skulle kunna nämna killarnas sällskap, men det anser hon inte nödvändigt. Tyson är Annas pojkvän och han har rätt att vara här om han vill. Gällande Aiden är hon ute på hal is. Av någon anledning, som hon ännu inte lyckats klura ut, så gillar Simon inte honom. Kan det helt enkelt vara så att Simon är svartsjuk? Det måste ju vara något i den stilen, för vad skulle det annars vara? Visst, om Simon är lagt åt det svartsjuka hållet så får han väl vara det, men han behöver inte vara otrevlig mot Aiden. Det finns det ingen anledning till, eller?
”Det låter trevlig”, konstaterar Simon med en trevlig ton i rösten. ”Ja, men jag ska väl inte störa er mer. Hoppas att ni får det trevligt ikväll!”
Ester kan inte låta bli att le. Hon gillar allt sin pojkvän. ”Tack, älskling. Du får hälsa Alan och George från mig. Speciellt George! Det är hans kväll ikväll.”
”Det ska jag göra”, säger Simon. En kort tystnad utbryter. ”Jag önskar att du vore här.”
Ester himlar med ögonen och biter sig lite lätt i läppen. ”Snälla, säg inte så. Du ger mig dåligt samvete.”
”Det var inte meningen! Men du, vi hörs och syns?” Simons stämma gör Ester varm inombords.
”Det gör vi.” Hon ler.
”Lova att ta det lugnt ikväll.” ber han med en beskyddande ton som får henne att höja på ögonbrynen.
”Självklart”, svarar hon kort. ”Puss.”
”Puss.” avslutar Simon, och där bryts samtalet.
Ester klickar av med en hel hop virvlande tankar som hon inte riktigt vet vad hon ska göra med.
”Ville han något särskilt?” frågar Kayla plötsligt och avbryter hennes funderande.
Ester skakar hastigt på huvudet. ”Inte direkt. Han önskade oss en trevlig kväll, det är allt.”
Hon stoppar ner mobilen i shortsfickan, sen går hon och plockar fram sin sminkväska som hon tagit med sig in till Anna. Hon sjunker ner på knä framför sin spegel och bättrar på sminket. När hon är klar inser hon hur ”odramatisk” hon ser ut och tillsätter därför en elegant sotning till ögonen. Slutreslutatet är bra, ovanligt för att vara henne. Såhär skulle hon aldrig gå under en vardag. Men ikväll är det fest och då ska hon ha kul!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | jeans - 5 nov 11 - 00:45 | Super tjejen! Har sagt det förut och säger det igen; gillar hur du skriver c:
Gillar både längden och uppbyggnaden inför festen, man känner liksom att något kommer hända där som är avgörande för resten av historien, vilket gör det ännu mer spännande! (: | Afrodite - 2 nov 11 - 16:53- Betyg:  | jätte bra fortsätt i den tackt du har planerat och skriv så ditaljarat som möjligt,
det gör det hela mer spännande.
mejla gärna nästa och det fort! =) | | SoRandom - 2 nov 11 - 13:24 | FETT BRA. Känner vibbarna mellan Aiden och Ester! Haha
as bra, mejla nästa :D | | Sabbe_sabbe - 2 nov 11 - 12:43- Betyg: | | Skitbra överallt!:D mejla! | | nightcrawler - 1 nov 11 - 22:49- Betyg: | haha omg det där med ballongerna var fan skit bra :DD
mejla nästa! | | Fribergska - 1 nov 11 - 21:11- Betyg: | Bra. Det är detaljerna som gör det bra. Och spänning mår bra av att byggas upp.
Gillar beskrivningen på Esters kläder bäst. Och så hennes resonemang kring att hon känner för Aiden som för en snygg tjej.
Yeah right.... :-) | | Eme_96 - 1 nov 11 - 18:53- Betyg: | | Sjukt bra! :D Jag tycker helt klart att du ska fortsätta skriva som du har tänkt! Jag gillar långa och ganska utdragna delar eftersom att det inte tar slut lika fort och det hinner hända mer! Det är dessutom jättespännande! :D mejla nästa! :D | | Lovehurtsbadly - 1 nov 11 - 17:39- Betyg: | MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER!
Håller med nedan;
Det är absolut inget fel med långa delar! :D | | KONSTHARTS - 1 nov 11 - 16:02- Betyg: | | Jätte bra! Som vanligt! Fortsätt som du gör och det är verkligen inte fel med lååånga delar! :) | | Samme15 - 1 nov 11 - 15:45- Betyg: | Riktigt bra del förlåt att jag inte kommenterade på förra men jag var inte speciellt nykter så jag glömde bort det xD
Mejla gärna nästa del :P | | HonkallasPaalm - 1 nov 11 - 15:16- Betyg: | Tycker att du ska fortsätta som du har tänkt dig och för mig gör
det inget med långa delar. Då får man bara mer att läsa :)
Fortsättning snart hoppas jag :) | | Atrociouschild - 1 nov 11 - 13:06- Betyg: | | Lika bra som alltid =) maila nästa as usual;) | | mizzkitty - 1 nov 11 - 11:45- Betyg: | Sjukt bra del, helt fantastisk :). Hoppas det kommer
en fortsättning snart :). |
|
|
|
