deras läppar passade med varandra försent |
Hennes körsbärsläppar matchade hans. Det visste hon om, efter
den gången de båda stod ute i kylan och under gatulykornas ljus.
Vi andra kunde också se, att hennes röda körsbärsläppar
passade med hans.
Det var en kall januarikväll och snön täckte marken.
Hon minns sekund för sekund,
hon minns att hans vackra händer låg i hennes på restaurangens
röda duk. Hon minns,
hur hans läppar rörde sig när han skrattade åt hennes dåliga skämt.
Hon minns, hur snön gnistrade när hennes och hans skor gick
på de tomma gatorna i Uppsala. Han stannade plötsligt, och
hans ögon glimmade som stjärnorna. Gatulyktan blinkade med.
Hans läppar närmade sig henne. Hon blundade. De sa adjö. Önskade
att hon aldrig skulle glömma den här kvällen. När hon
såg världens finaste människa gå mot ett annat håll.
Han minns, hur han vände ryggen ifrån henne. Han kände fortfarande
värmen från henne. Hennes läppar som smakade körsbär.
Ett starkt ljus bländade hans ögon. Stålkastare. Det
gick snabbt
till
svart.
ibland, upptäcker vi försent.
att hennes körsbärsröda läppar passade med hans.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Bonnie4ever - 25 okt 11 - 23:08- Betyg:  | NOOOOOOOOOOO D: Han dogade :(
Men fint skrivet! | | blackgirl - 25 okt 11 - 13:16- Betyg: | | :O NEEEEEEEEEEEEEEJ ;3; |
|
|
|
