Mitt val |
I ett grepp av likstela fingrar.
Allt ät dött & blommorna vissnar
i takt med att solen slocknar..
Jag vissnar med blommorna.
Mitt liv raseras med samma kraft
som ett glas mot asfalt.
Jag faller isär som när löven lämnar
träden om hösten.
Jag är snart borta, som tåren på din kind.
Jag ska blåsa bort dina tårar och bekymmer
på min resa upp mot himmelen.
Sen ska jag vaka över dig där ifrån.
Varje gång du behöver mig finns jag vid din sida.
Även om du aldrig mer kommer att se mig.
Hata mig inte för mitt val att lämna dig!
För jag älskar dig!
|
|
|
|
