Försöker fånga minnen och väva in dem
I små nystan och gömma dem i en kartong
Så jag vet var jag inte ska titta
Kommer aldrig titta tillbaks
Ibland.
Minnen som får mig att ångra
Gråta och psykosocialt bryta ihop
Och det vill jag inte, får jag inte
För så är inte killar
Killar skriver inte poesi
Och metaforiskt nämner dig som fjäril
Fjärilen med världens underbaraste färger
Som jag kunde titta på i timmar
Dagar.
Killar minns inte att det var 873 dagar sen
Sen du lämnade
Ensam, övergiven, utmattad
Jag minns
Fortsätter plocka ner minnen
Trycka ner dem i kartongen
Glömma, gå vidare, som en kille skall
Jag ska bli man
Flyg fjäril flyg
Så jag blandar ihop dig med någon annan
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
_Live_life_ - 6 nov 11 - 14:15 |
Älskar hur du blandade in genus och hjärtesorg i samma dikt.
Det finns ju självklart en oskriven mall för hur tjejer respektive
killar ska reagera när ett förhållande tar slut, och det var
roligt att du tog upp det i en dikt. Annars tenderar ju dikter
om brustna hjärtan bli ganska enformiga där det ständiga nödrimmet
"hjärta-smärta" återkommer, men i och med att du även tog upp
ett problem som genus samtidigt, så blev dikten mycket mer
intressant!
Ovanpå allt detta var den dessutom väldigt vackert skriven! |
Jakktar - 23 okt 11 - 18:47- Betyg: |
Älskar det, sättet du skriver på, allt! |
Freaket_93 - 14 okt 11 - 22:29 |
Sista meningen kändes verkligen. Mycket bra skrivet! |
Dufwan - 14 okt 11 - 13:07 |
"Kul" som i speciellt koncept, inte unikt, men annorlunda. Feint! |
mima94 - 14 okt 11 - 09:19- Betyg: |
Asbraa :) |