kanske någonting att bära med sig |
min bästa vän kom hem för att åka igen
och åter stod jag ensam kvar och bad om mirakel
trots att jag inom mig hade på känn
att det skulle dröja länge innan det började hända saker
två tunga fötter genom höstens ruttna löv
två ögon som torkat för att aldrig vätas igen
och ett järnvägspår av ord som klöv
någon som en gång var en verklig vän
|
Kommentarer | hejmatilda - 9 okt 11 - 22:45 | fin! |
|
|
|