Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

om jag hade sagt nej hade du inte varit död

Jag har tänkt egenom den här berättelsen, historian, tragedin ett flertal gånger i mitt huvud. Jag har försökt förstå hennes rädsla och hur det måste ha känts. Jag har anklagat mig själv så mycket att tårar har rullat ned för mina kinder. Det är mitt fel det är mitt fel, jag förtjänar ingen sympati. En sista gång kan jag tänka egenom det, en sista gång för er, sedan ska jag slänga minnet i närmsta papperskorg.

Jag kollade på Isadora med en viss avund i blicken. Hennes slanka, lagom långa kropp och med det där blonda långa håret som alltid lockades i kontakt med vatten. Hennes höga kindben och släta käklinje och de där alldeles perfekta ögonen. Stora, kloka, varmt gröna med en sne regndroppsform. Hennes fylliga krökta läppar med en aning rosa nyans. Tänderna var kritvita, så klart. Hur kunde en människa vara så perfekt?
Det var inte bara till utseendet, Isadora var en ängel. Hon hjälpte varenda en och andra människors lycka gick före hennes egen.

Jag kan inte, jag vill inte, det går inte. Att minnas detta igen gör så ont att jag måste tjippa efter andan och envist torka bort tår efter tår. Varför du och varför inte jag? Varför lyssnade jag inte på dina ord? Jag anklagar mig igen, just precis nu. Trots att jag lovat, jag lovade, när jag höll i din likbleka hand. Det var de ända du önskade.

"Nora, är du säker på att jag kan ha den här?"
Hennes klingande röst väckte mig ur den trans jag befann mig i och hon speglade sig i ett ljusrosa klädesplagg. Klart du kan, du kan bära vad som helst men ändå se perfekt ut.. tänkte jag avundsjukt medan jag satte mig ned på en pall i provhytten med min tjocka dunjacka.
Den chokladbruna luggen hängde för mina ögon och jag blåste envist bort den.
"Du behöver klippa dig" sa hon leendes och beslöt sig för att köpa plagget, hon skulle ha den på festen.

Gud vad jag var avundsjuk på henne. Ibland önskade jag att hon skulle bli ful och att jag skulle lysa starkare än henne. Men för att lyckas med det så skulle jag behövt lysa lika klart som en stjärna på den becksvarta himlen. Är hon där nu? I himlen alltså.

"Jag kan klippa din lugg, jag går ju faktiskt på frisörslinjen" sa hon med ett flin på de välkrökta läpparna.
Jag nickade, det lät som en bra idé och resultatet blev fint efter stylingen som Isadora hade gjort. Hon tuperade mitt hår, plattade det, borstade det, tuperade lite till och sprayade en hel del hårspray på. Trots det blev hon snyggast med sin ljusrosa tunika och det blonda håret som nu var lockigt. Ängel, var det första jag tänkte när jag såg henne. Hennes ögon var sotade och flörtiga, lömska som väntade på att någon skulle närma sig, då skulle hon hugga till. Nej, Isadora drack sällan mycket, hon höll koll på alla andra.

När vi stod bredvid varandra framför spegeln skämdes jag så mycket att det kändes som att jag skulle dö. Det gjorde jag inte, men det gjorde du. Ängeln flög upp till himlen igen där hon hörde hemma, men vad fan Isadora, du bara lämnade mig här!
Ensam.. Alldeles ensam och vilse som en tafatt liten hjort. Du var vackrare än mig på festen och jag var fulare, jag fick sällan uppmärksamhet. Kanske jag inte hade fått det denna gång om du inte hade fixat mitt hår? Kanske hade det räddat ditt liv, om jag bara hade sagt nej.. Om jag inte ens hade klippt den fula luggen från början! Förlåt mig, förlåt Isadora.


Det lös ur alla fönster och musiken dånade högt ifrån det röda huset. Skratt och skrik hördes och lukten av sprit slog till oss när vi klev in i hallen. Vi ställde våra skor i den stora högen av omatchande skor och gick sedan in mot vardagsrummet.
Jag såg hur allas blickar for upp från det de höll på med och träffade Isadora. Gjorde det ont? tänkte jag och tog upp våran alkohol ur väskan.

Snart är jag framme vid slutet, om man nu ska kalla det så. Det måste väl vara slutet ändå? Snart ska du ta ditt sista andetag och tänka din sista tanke. Var den bra? Det hoppas jag och tror, för du log ju. Rakt upp mot mig trots att dina ögon var matta och din hy vit som snö. Trots ditt förstörda ansikte och blodet som droppade långsamt. Dripp.. Dropp.. Dripp.. Dropp..

den är inte klar än
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
baggins - 5 okt 11 - 23:04
tack så jätte mycket för kommentarerna, blir jätte glad! :D
såg att jag hade failat lite och gjort en fel del kursiv.. aja!
susanna_89 - 5 okt 11 - 21:28- Betyg:
skit va bra du skriver!!!
Bonnie4ever - 5 okt 11 - 18:43
Men för sjutton gubbar med rosa kalsonger! Mitt i spänningen! Gah, du måste mejla, annars slutar jag som Isadora D:
Btw, den här är jättebra!
Lovehurtsbadly - 5 okt 11 - 16:22
Måste få höra vad som hände! Maila nästa :)

Skriven av
baggins
4 okt 11 - 23:57
(Har blivit läst 117 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord