jag stannar, tiden går |
Alla dagar består av tid, 24 timmar som vi ska dela upp i olika ämnen. Den tiden det tar för solen att stiga som högst och sedan att sjunka som lägst. Denna tid har vi valt att dela in i 24 enheter som vi döpt till timmar. Tiden är något vi ska hålla oss efter, något vi ska ha koll på och inte missbruka. Alla dagar har sin början och sitt slut, vad man gör där i mellan är upp till en själv. Behandlar du den fel så fortsätter tiden, men inte du. Du blir tidlös och faller bort från allting alla andra följer. Tiden är inget mönster som kan brytas eller tänkas om. Tiden är tiden och den passerar, missar du den kommer den aldrig tillbaka. Vi kan ta flera andetag men aldrig återvända den luft vi tidigare förbrukat, vi kan elda upp tändstickan men kommer aldrig att få tillbaka exakt samma. Vi färdas i en riktning och framtiden är det enda som väntar. Det som förut hänt kan vi minnas, men aldrig mer uppleva. Det som har hänt har förbrukats och kommer aldrig synas framför dina ögon igen.
sist jag svek dina tårar kunde jag inte sova den kommande veckan och månaden före det struntade jag i att svara när du ringde. Varför skulle våra hjärtan kollidera till kärlek när våra liv reser ifrån varandra snabbare än jaktflygplanen går till attack. Varför skulle vi behöva luras in i varandra när solen stod bakom molnen och jag inte fick se några skuggor. Om jag hade sätt framtiden, hade jag aldrig satt fast mina läppar mot dina och varit så lycklig att jag struntade i snön som föll den dagen. Nu brinner mitt samvete och jag skäms för mig själv. Kan inte se mig i spegeln utan att det svartnar kring ögonen och jag känner din gråt. Nu har jag fallit av tidens mönster och lever i intet.
|
|
|
|
