En 18-årings drömmar del 11 |
Jag sprang mot stan, det kanske inte var en sån bra idé tänk om alla kände igen mig? Jag började gå istället, och koncentrerade mig på att titta ner mot marken. På varje spricka. Jag gick in en affär och tog upp afton bladet, på första sidan stod det:
BARN SPÅRLÖST FÖRSVUNNEN
det var en bild på mitt hus, och sen stod det en massa om mig och Sofie och Thomas, och det var en bild på mig också, jag kollade på dagens nyheter:
DET HEMSKASTE SOM KAN HÄNDA EN MAMMA
om mig igen, en stor bild på mig när jag gråter. Vid det här laget skulle det nog vara konstigt om folk inte kände igen mig, jag stod ju på varenda tidning! Jag gick snabbt ut ur affären. Vart låg det där stället? Där sofie var? Jag gick runt lite och grubblade för mig själv, hur jag skulle kunna hitta det där stället utan att någon hittade mig! Jag gick in i skogen och lutade mig mot ett träd. Jag kunde inte hålla mig längre, jag började gråta och kunde inte få slut på tårarna, jag grät i minst en timme, sen somnade jag...
Jag öppnade försiktigt ögonen, det sved till, plötsligt spärrade jag upp ögonen, jag låg inte i skogen...
Den blev lite kort men men....
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Mizz_andersson - 19 sep 11 - 09:39 | Intressant. Maila nästa =) | Junior_ - 18 sep 11 - 21:47- Betyg: | Super bra! mejla när nästa del kmr ut! | LisaHoglund - 18 sep 11 - 21:22 | Ooh, spännande! Maila när nästa kommer! | Carrre - 18 sep 11 - 21:02- Betyg: | spännande! maila mig gärna när nästa del kommer ut ^^ |
|
|
|