Nr 13 del 3 |
Märket glödde och rök steg från den. Alice visste inte riktigt vad hon skulle göra, antingen skulle hon stanna kvar och undersöka märket mer eller springa hem så fort hon kunde, för att hon tyckte att det var väldigt läskigt. För vem hade gjort det och när?
Hon gick fram till det och granskade det på närmre håll. Hon satte sin fot innanför märket. Inget hände. Hon ställde sig på märket. Inget hände. Eller jo, nu kände hon någonting. Det kändes som om rep virades runt hennes fötter. Hon tittade snabbt ner och såg att rötter från marken virades runt hennes fötter, medans de gjorde det så drogs hennes fötter djupare och djupare ner.
Hon fick panik och försökte dra bort rötterna men det var meningslöst. Medan hennes fötter drogs längre och längre ner i marken öppnades ett hål under henne. När hon var halvägs ner så öppnades hålet helt och hon föll istället för att dras igenom ett trångt hål. Hon föll och föll och föll. För henne kändes det som en evighet, men egentligen så var hon nere på nolltid. Det blev varmare och varmare och tillslut landade hon.
Hon vaknade upp i en grotta med eld som brann omkring henne. Hon reste sig upp och tittade vart hon hade hamnat. Vart var hon någonstans? Det enda hon kom ihåg var att hon hade fallit. Grottan var varm och hon svettades. Utan elden hade hon nog inte sett något. Alice kollade upp och det enda hon såg var mörker. Klockan på hennes arm visade halv åtta. Nu satt hennes föräldrar och kollade på tv. Inte ett dugg intresserade över vart hon var. Hon la sig ner på den varma marken och försökte sova. Det fanns inget annat att göra i den här situationen.
Nästa gång hon vaknade var av att hon hörde röster. Hon hade fortfarande hennes ögonlock stängda medan hon lyssnade på rösterna.
”vad ska vi göra med henne? vi kan ju inte bara lämna henne här.”
”Jag vet inte. Hon hör ju inte hemma här. Hon är en levande människa”
Vänta lite. Om inte de är levande människor vad är de då? Tänkte Alice men höll fortfarande ögonlocken stängda.
”Vi skulle kunna ta med henne till den övre våningens furste.”
Den övre våningens furste? fanns det flera våningar i helvetet? Eller var hon verkligen i helvetet? Alice öppnade ena ögat lite försiktigt och såg två personer i långa mörka kappor med luvor som skymde deras ansikten.
”ja, jag tror att det är det enda vi kan göra nu.”
De vände sig mot henne och Alice blundade. Hon kände kalla händer som lyfte upp henne. Hon togs längre ner i underjorden. Vissa tillfällen öppnade hon ögonen och såg att de gick ner för trappor. Långa, långa trappor. Det var fuktigt där nere och ganska kallt. Hennes långa blåfärgade hår hängde och var ganska trassligt. Tillslut stannade de. Hon visste inte exakt hur långt ner de hade kommit, men hon visste att de var väldigt långt nere i alla fall. De släppte ner henne på marken. Den var hård men väldigt varm. Hon ställde sig upp och såg på personerna under luvorna.
”Vilka är ni? Och vart är jag?” sa Alice och kollade medan hennes blick vandrade från den ena till den andra.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Amyemy - 11 sep 11 - 11:47 | | ja de två andra är också siffror men tänker inte avslöja nå mer du får veta i del 4;) håller på och skriver den nu:) | Carrre - 11 sep 11 - 11:44- Betyg:  | haha vad förvirrad jag blir.. x)
vill fatta lite mer till nästa kapitel ;)
vem är nr 13 ????????????? :o
är dom 2 andra männen också siffror?
haha maila när nästa kommer :) |
|
|
|
