Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Nr 13, del 2

När hon hade rusat fram i alla korridorer, så kom hon tillslut fram till engelskan. Hon knackade på dörren. Hon hörde steg och sen öppnades dörren och ut kom hennes engelskalärare. Hon gav Alice en sträng blick sen stängde hon dörren försiktigt efter sig.
”Alice, du har kommit försent till fem lektioner”
”jag vet, jag försov mig.” hon kände en rodnad över hennes kinder och kollade ner på sina smutsiga converse.
”Och det antar jag att du har gjort de andra gångerna också?”
” Ja.”
” har du någon väckarklocka?”
”nej.” hon tittade upp på engelska läraren och såg att hon hade en gnutta oro i hennes blick.
”Se till att skaffa en sån, så kommer du inte komma försent” hennes oro hade nu övergått till en sträng blick.
”okej”
Engelska läraren öppnade klassrumsdörren. Alice klev in och skyndade till sin plats längst bak bredvid en kille som hette Sam. Många tjejer i hennes klass tyckte att han var snygg, men Alice såg inte en gnutta snygghet i honom. Hon tyckte att han var ganska äcklig. Han satt alltid och kletade in tuggummin under bordet, och en gång när hon var på väg hem så såg hon Sam och några av hans polare stå och hälla i lera och grus i några postlådor.
Hon satte sig. Sam gav henne en snabb blick och sen kollade han ner i sin engelska bok igen. Hon tog upp sin engelska bok och började läsa.
Alice tyckte att dagen hade tagit en evighet när hon tillslut var på väg hem. Hon gick hem som vanligt annars på morgonen brukade hon ta bussen. Hon gick igenom hennes älsklingsskog som hon hade lekt i när hon var liten. Hon lekte alltid att hon var en mäktig drake som flög runt och skrek och vrålade åt allt och alla. Ingenting kunde skrämma henne i skogen eftersom att hon var skrämmaren. I skogen kunde hon vara fri och spänna av från skolan.
Den här dagen var det regnigt och ganska kallt. Alice började springa. Hon sprang och sprang och det kändes som om hon flög. Nu hade hon kommit fram till den glänta där hon ibland hade sovit när hon rymde iväg. Gläntan var ganska liten och gräs och blommor växte där. Men inte nu. Gräset och blommorna var borta allt som var där var ett märke. Det var ungefär som om någon hade ritat det med en stor brännpenna. Tecknet var en rund ring med en femkantig stjärna i. Alice hade sett det tecknet förut. Hon hade läst om det. Det stod att det var en port mellan vår värld till underjorden. Till helvetet.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Amyemy - 11 sep 11 - 11:33
jag kommer skriva mer om nr 13 i del 4 ;)
Carrre - 10 sep 11 - 19:55- Betyg:
hmm, lite läbbig.. ^^
men jag saknar fortfarande det som stod i prologen!
skriv in lite om 13, och.. ja, det som stod där ;)

maila gärna när nästa kommer ut så vill jag gärna läsa den!

Skriven av
Amyemy
10 sep 11 - 15:31
(Har blivit läst 98 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord