Minnesförlust [hp-ff] Prolog |
Ännu en gång ursäktar jag att det tagit så lång tid. :) Kommentarer uppskattas! Detta är första av nästa ficc! Den förra blev ju inte så lång :/ - Och jo, varannan del kommer vara Jessicka i "Jag-form" och varannan kommer vara t.ex, Victoria, Sirius... Åh dom på Hogwarts :)
How will I see who I try to be,
When I am so blind, and can´t see?
Efter det fina besöket på toalleten sprang jag genast mot mitt rum. Jag ville inte va kvar, eller rättare sagt, vågade knappast. Det var som en flodvåg just överrumplat mig. Så fort jag kom till mitt rum började jag packa ner. För det mesta kläder, min trollstav och pergament.. Och några böcker för att studera... Jag skulle ju inte precis gå på Hogwarts under tiden jag var borta.
Jag lämnade kvar min kofferten medans jag med ett par tårar i ögonen, som bara blev fler och fler, satte mig ner vid mitt dammiga skrivbord, plockade fram en fjäderpenna och bläck och började skriva på ett pergamentpapper. Till Sirius förstås. Texten syntes inte så bra och tårarna blandade sig med bläcket och bildade små fläckar. Vilket gjorde den ännu mer oläslig. När brevet var klart skyndade jag mig till Sirius rum, nummer 85, utan att läsa igenom det. Jag stack in det i dörrspringan och skyndade mig därifrån så fort jag kom tillbaks till mitt rum fortsatte jag packa.
Jag undrade hur mycket, om man ens kunde förminska en resväska... Vid första försöket med trollformlen gick det. Jag gick till fönstret och satte den på fönsterkarmen. Jag bytte om till ett par varma kläder, inklusive en brun tjocktröja och förvandlade mig till min vackra skepnad av en korp. Flaxade över till fönstret, in med huvudet i resväskans handtag, tog fart och flaxade iväg.
Det tog inte många dagar innan jag utmattat hade flugit över atlanten och över flera av Europas länder för att komma till Rumäniens mörkaste plats. Vid en skogsdunge låg en liten kabin med ett tillhörande stall där det stod en häst. Inte världens bästa plats. Men det fick duga. Så fort jag kommit in i kabinen märkte jag hur ostädat, men stort det var. Det fanns tre rum, en toalett, ett sovrum och en garderob. Det hängde spindelväv lite här och var och med tunga steg drog jag in min koffert i den lilla kabinen och öppnade den. Jag rotade fram min trollstav och med några enkla besvärjelser var det så hemtrevligt som det kunde bli där. Dock hade jag ändrat lite och jag måste säga att det såg ut som om en vampyr bodde där. Ett par ljus var tända (eftersom det var mitt i natten), och kabinen var så mörk som den kunde bli. Ett fruktansvärt vrål hördes utifrån och det första jag kom att tänka på var jättar men jag ändrade mig fort då fältet en bit ifrån kabinen förvandlades till dansande lågor. Drake? På något sett fick det mig att tänka på Luci.. Malfoy.
Drakar var naturliga för Rumänien något att vänja sig vid alltså. Vid första åsikten av de dansande lågorna var jag faktiskt rädd att det var min mor eller någon som ville ha hem mig. Hon kunde vara lite som hon var.
Då jag efter en stund gjort i ordning stugan ännu mer och bäddat en säng gick jag ut. Till min stora förvåning satt där en svart katt, något som jag alltid velat ha men som min mor inte tillåtit mig till. Den sitter bara där med en glimt i ögat och med huvudet på sne och mjauar, jag öppnade dörren lite mer och släppte in den. Den skyndade sig in och upp på den rena sängen med vita sängkläder, jag skrattade lite innan jag stängde dörren med mynt klirrande i fickan.
Självklart var min mor av den fina sorten så att säga, jag, inklusive mina systrar hade fått lärt oss rida när vi var mindre, därför passade ju den där alldeles vita hästen in ordentligt, och hur skulle jag annars ha tagit mig in till staden? Jag kan ju inte äta svamp och mossa.
Hogwarts två veckor senare.
Sirius
Egentligen hade jag inte gjort något annat än att läsa Jessickas slarviga brev flera hundra gånger om med luggen över ögonen. Så fort Regulus kommit in på mitt rum med ännu en elak kommentar om att jag grät eller låtsades vara glad över att hon stod där nere så hade jag varit nära på att ge honom en snyting, om det inte vore för orden som Jessicka kladdat ner längst ner i hörnet så hade jag nog gjort det.
"Sirre är du vaken eller dagdrömmer du igen?", James fick mig för stunden att glömma av Jess och jag flinade. "Tänker bara med hjälp av dina hjärna förstår du lilla James." Sa jag och knackade honom på skallen. "Ajj!" Brast han ut och hostade till. Jag fick ett skrattanfall och kollade på Remus, långt bak i en tjock bok. Jag satte pekfingret framför munnen mot James i ett försök att få tyst på honom. Remus verkade märka något och kollade finurligt på oss innan han läste klart sidan. Jag smög ner på govlet och drog boken ur händerna på Remus och boken slogs igen. Han flinade snett och försökte dra åt sig den igen. Peter och James började gapskratta och när jag återigen försökte ta boken från Remus som tagit den ifrån mig slutade det med att boken for genom glaset. "Ojj," fick jag och Remus ur oss innan jag la mig ner på sätet med fötterna i James ansikte och kollade ut genom kupédörren av glas. Jag fick ur mig en busvissling innan James fått ögon för vad som hände utanför kupé dörren där Lily stod och pratade med Snivellus. "Kan han inte låta henne vara?" Frågade James och drog en hand genom sitt hår och drog bort smuts från ansiktet. Självklart fixade han till sig. Jag kletade ner hans ansikte med skon igen och han puttade ner mig från sätet innan han ställde sig upp och öppnade kupé dörren. "...snälla Lily?", hörde jag hur Snape bönade innan James började. "Ska du inte komma in nu Lily?" Sade han med ett flin på läpparna, ett nöjt. "Jo..." Sa hon och följdes in genom dörren av James. Mina tankar fylldes ännu en gång av Jessicka och jag märkte knappt att jag låg på golvet resten av tågfärden.
Jessicka
Jag måste få säga att de här stadsborna är riktigt konstiga. Då jag kom in i staden på den vita hästen kollade alla först förskräckt på mig men när jag sedan kommit en bit innåt så blev alla tjurskalliga och verkade få kontakt med mig. Min blick fastnade på någon som verkade lysa upp den mörka gatan och med hästen i en fin form och med ögonene uppspärrade men ändå inte för konstiga hoppade jag av hästen och gick fram till henne. "Ursäkta mig," sa jag och såg på henne, så fort hon såg på mig slocknade det ljus som verkade omringa henne. Men snart flinade hon och glimtade upp igen. "Vad skulle jag kunna hjälpa dig med, fröken?" Frågade hon och neg. "Jo jag letar efter en affär.." Svarade jag. "Ah, kom med här." Hon började sväva framåt, om man kunde säga så, medans jag följde efter med hästens tyglar i ett hårt grepp. "Förresten, dig har jag inte sett förut," sa hon när hon verkade leta efter något. "Nej, jag flyttade just hit, jag bor vid en dunge ganska långt från här, hittade huset slumpvis... Verkar finnas massor med drakar här." Svarade jag, medveten om att jag ljög en gnutta. "Jo.. Vänta... Inte den dungen?" Frågade hon lite skärrad. "Hmm, vilken. Jag förstår inte riktigt menar jag." Sade jag och såg lite förfärad ut. "Jag skall låta dig handla först, sen kan vi gå hem till dig, förresten, mitt namn är Louise." Sa hon och försvann ifrån en liten gatuaffär där jag nu stod ensam. Jag började plocka till mig av maten och snart kunde jag betala och börja gå därifrån. Med trollstaven i tröjärmen kunde jag göra vad jag ville. Nästan.
Ursäkta för hur länge det tagit och hoppas ni gillar och blir glada över Sirius delen, ursäktar även namnet på tjejen där, hade egentligen idén att skriva namnet på den här fanficcen "Varför så blek Louise?" Men fick bli min vampyrnovell istället ;). Jaja! Nöj er!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | JennnyJ - 2 sep 11 - 09:09- Betyg:  | Åh, här har jag verkligen missat något! Bra skrivet, jag gillar sättet du skrev om Sirius - det var jätte fint! :)
Fortsätt såhär tycker jag ;) :D
Kram | | SingingAries - 1 sep 11 - 09:31- Betyg: | | Jättebra skrivet och det är väldigt bra att du kör en parallell version även om personerna inte är på samma ställe. Förlåt för att jag inte kommenterat men har haft en upptagen sommar. Den här början är dock underbar och längtar efter att få läsa nästa del. | | Gemini97 - 31 aug 11 - 18:00 | | jätte bra skrivet man vill bara läsa vidare |
|
|
|
