Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Just another love story ~ ett.

Första gången jag såg dig hade jag aldrig ens vågat drömma om att det någonsin skulle bli vi. Av någon okänd anledning blev du min ändå, och jag din, och vi hade det bästa året jag någonsin upplevt. Men nu är du borta och jag saknar dig så förbannat mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Och jag vet att du inte vill att jag ska skriva det här, jag vet att du vill att jag ska gå vidare och inte tänka tillbaka på det som var. Att jag ska vara lycklig utan dig och skapa en ny kärlekshistoria med någon annan lika bra som du. Men det går inte. Ingen är så bra som du var. Och jag tänker visst berätta om oss. Jag tänker berätta om allt i minsta detalj, allt jag minns. Och jag har hittat din hemsida, läst vartenda jävla inlägg. Har gråtit och skrattat. Tänkt tillbaka och blivit påmind. Det handlar om oss, om mig och om dig, precis lika mycket som det här kommer göra. Fan alltså. Fan, vad jag saknar dig. Och nu, nu ska jag berätta. Hela historian om oss. Från början till slut. Och Viktor, jag älskar dig.


Den 22 augusti 2009.
Det var en tidig måndagsmorgon och hela Falun låg i en lätt dimma. Första dagen på andra året i gymnasiet och jag var sexton år. Att skolan skulle börja gjorde mig egentligen ingenting även fast jag önskat att sommarlovet kunde ha varit lite längre. Jag minns att jag hade nya skor, med klack, som jag älskade väldigt mycket. Korta jeansshorts för att visa mina brunbrända ben och ett svart, eller möjligtvis mörkblått linne. Jag visste inte att hela min värld skulle vändas upp och ner, skakas om, bli en helt annan efter idag. Jag hade ingen aning.

Caroline, som jag inte sett på hela lovet, mötte mig i trappan och vi skrattade hela vägen upp till skolan på tredje våningen i Bergströmsgallerian. Hon hade spenderat nästan hela sitt lov med sin pojkvän Kevin, med deras mopeder och med några av hans vänner. Jag berättade om hur roligt jag haft det på Peace & Love, festivalen i Borlänge, och att jag nästan bara varit med min bästa vän Emelie under sommaren. Egentligen så var nog jag och Caroline bara bra vänner under skoltid, vi umgicks nästan aldrig utanför skolan och vi var nog för olika för att kunna göra det också. Men jag tyckte ju om henne, hon var alltid snäll, även om jag mest blev irriterad på allt hon gjorde och sa. Vi hade gått i samma klass sen i sjuan, och hängt ihop nästan varje dag sedan dess. Bästa klasskompisar kanske. Vi mötte några andra klasskompisar när vi gick igenom korridoren. Hejade och kramade varandra, frågade hur vi mådde, om lovet varit bra. Vår skola var en väldigt liten skola med bara två linjer och sju klasser sammanlagt med få elever i varje. Vi var sjutton stycken i min tror jag. Och det var ungefär lika många i parallellklassen, trodde jag, men de hade fått en ny elev.

Vi klev in i klassrummet där alla tvåor och treor skulle samlas, och jag såg dig sitta längst bak i klassrummet. Jag hade aldrig sett dig förut och det var nog anledningen till varför jag så länge bara glodde på dig, försökte minnas om jag sett dig någonstans förut, vem du var. Ditt hår var brunt och rufsigt. Du såg trött och sliten ut. Obekväm, kanske för att du märkt att du blev utstirrad av tjejen som precis klev in i klassrummet, eller kanske för att det var din första dag på Mikael Elias, vår skola alltså. Jag kom på mig själv och placerade snabbt min blick någon annanstans. Caroline drog ut två stolar vid ett bord längst fram och satte sig själv på den ena och jag mig på den andra. Lärarna kom in och det var presentationer av de två nya, skåputdelning, vi fick passerkort och vi fick veta vart vårt nya matställe låg. Det kändes bra, och skoldagen var slut. Jag åkte hem och jag hade redan glömt bort dig, den där främmande killen längst bak i klassrummet. För tillfället alltså.


Och den där tjejen med blont hår och gröna ögon tittade lite för länge på mig
Lite för länge för att jag ska kunna få henne ur mitt huvud.
- Viktor, 22 augusti 2009.

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Notchii - 26 aug 11 - 12:35
Vill läsa mer!! Mejla nästa? :D
Usami - 26 aug 11 - 00:39- Betyg:
Blöö... Mejla nästa! :D

Skriven av
FUIMTHEONE
25 aug 11 - 23:18
(Har blivit läst 127 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord