Varför är du så blek Louise? - Del 1 |
Året var 1979. Stadsdelen låg öde på morgonen till den första skoldagen och Valerie satte sig genast upp i sängen då hennes mor väckte henne. Hon nästan slängde på sig den rosa långärmade tröjan och de havsblå jeansen för att sedan som att göra det hela litet sötare satte hon på ett par ballerinaskor. Hon avgudade sig själv i spegeln ett tag innan hennes mor ropade att hon skulle komma ner och äta frukost. Hon drog åt sig den bruna läderväskan, och boken om Dracula från den svarta stolen som inte alls passade in i det vita rummet, och rusade nerför trappan med hennes svarta hår flygandes bakom henne. Hon slog sig ner på en av de blommålade stolarna och lade armarna på det blåa bordet väntandes på att hennes bror skulle skicka hennes smöret och hennes mor ge henne en skiva bröd.
Då hon fem minuter senare proppat i sig en smörgås med två skivor ost och druckit två glas äpplejuice sade hon hejdå till sin familj och hoppade ut genom dörren och började sakta gå emot skolan. Någon minut senare kände hon sig iaktagen men varje gång hon vände sig om och kollade var det ingen där. Hon fortsatte gå och kände sig fortfarande iaktagen, om inte mer. Hon började bli rädd att något skulle attackera henne.
Louise gick sakta bakom Valerie och iaktog henne. Varje gång Valerie såg bakåt hade hon förflyttat sig till antingen framför Valerie eller in bakom en sådan där bil. De flesta var nya och de andra var gamla. Trots hennes mulliga kropp rörde hon sig smidigt och med balans.
-Valerie, viskade hon som för att skrämma hennes lite. Valerie kollade förskräckt tillbaks och fick syn på Louise och andades lättat men tungt ut.
-Du skrämde mig lite där Louise, sa hon när Louise kom emot henne för att gå sida vid sida av henne. Självklart skulle Valerie bara göra precis som alltid, bli bra vän med den nyinflyttade ta med henne hem, och kanske låta denne vara kvar vid liv för att gå klart skolan, om och om igen. Louise log självsäkert och Valerie log sött och svängde sitt lockade välborstade hår.
-Du är så vacker, sa Louise plötsligt. Valerie synade sig själv och jämnförde sig själv med Louise som hade ett ganska oborstat tovigt råttfärgat kort hår, var blek och hade blåa ringar under ögonen.
-Äsch, det säger du bara, svarade Valerie, fast hon visste att hon var tusen gånger vackrare än Louise. Varför är du så blek Louise?.. Frågade hon efter att de gått några meter längre fram.
-Jag har inte ätit på länge, svarade Louise och bet sig i läppen, vilket utan att hon tänkte på det, visade hennes vassa hörntänder. Hon såg på Valerie och höll sig för att gå närmare och lukta på hennes hår.
-Ätit? Det behöver väll du inte.. Det är väll bara att ta ett bad, och sova lite längre. Svarade Valerie och log med alla sin vita, fyrkantiga tänder.
-Nej... Jag behöver.. Äta. Svarade Louise och gick några steg närmare Valerie böjde sig ner mot hennes hår och drog bort det lockade hår som döljde halsen. En doft hon knappt kunde motstå spred sig som ett regn omkring henne. Hon såg sig omkring på den mörka gatan där molnen skymde solen som var på väg upp. Husen var identiska och de såg lite läskiga ut med sina oljeljus vid fönstren, personerna i fönstrena som gjorde sig i ordning för dagen såg i princip likadana ut. Männen bar hatt och kvinnorna bar bruna tjocka klänningar och deras hår var uppsatt. De skulle inte märka ifall hon böjde sig ner mot en dödlig hals och drack.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Carrre - 23 aug 11 - 09:22- Betyg:  | oww, läbbig jue!
maila när nästa kommer, vill jättegärna läsa den ^^ | | dragonjos - 22 aug 11 - 19:53 | känner samma som JennyJ, o den är bra. tänk på att kanske beskriva
miljön ännu mer än innan, bara inte överdrivet :) väntar på nästa del!! | | JennnyJ - 21 aug 11 - 20:05- Betyg: | Oh, den är bra - det enda jag kan säga är att man inte alltid måste skriva ut hur många mackor hon åt eller hur många glas juice hon drack, men annars så var det bra :)
ska bli spännande att läsa vidare, vill gärna veta mer om louise :D
kram, JvJ |
|
|
|
