Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Fyra ord är allt jag behöver [Del 6]

Måste tacka alla läsare och alla söta kommentarer jag får. det värmer mycket :)
Här kommer nästa del, jag håller på med nästa också så den kommer nog imorgon eller måndag!



”Berätta allt!” Det lät som att han snart skulle explodera om han inte fick reda på vad som hade hänt utanför klassrummet. Jag berättade snabbt igenom konversationen, samtidigt som händelsen spelades upp i huvudet på mig.

”Vem är han?”
”Varför bryr du dig? Du har inget med det att göra.”
”Vem är han?”
”Ludde. Kompis från min förra skola.”
”Bara kompis?”
”Varför bryr du dig? Har du någon sorts kompispatent på mig eller något tror du eller? Är jag din egna nolla som bara du får vara med?”
”Du vet att jag inte menade på det sättet Malin”
”Han är min bästa vän. Vi har känt varandra sedan födelsen.”
”Han höll din hand...”
”För stöd, ja.”. ”Du förstår inte hur jobbigt det är för mig. Ha en lektion tillsammans med dig. Alltid se dig med Sara gående hand i hand. Att alltid bli dissad av dig genom sms.”


”Ååh, jag tror att han gillar dig alltså! Kom igen, nu gör vi honom mer avundsjuk. Så han blir helt grööööön!” Jag skrattade högt och Ludde instämde.
”Sluta, det kan vi inte göra.” Fortfarande skrattande.
”Jag vet..” Jag hörde besvikelsen i rösten.
Vi var på väg hem från skolan, det var kallt och de regnade men ändå gick vi sakta. Vi delade på ett paraply och gick och höll armkrok.
”Jag måste säga att jag gillar det här stället alltså. Och dina klasskompisar verkar rätt sköna, vissa av dem i alla fall. Typ Ida var ju snäll.”
”Lovisa verkade typ gilla dig också” Garvade jag.
”Ja hon var lite söt faktiskt.” Jag höjde på ögonbrynet. ”Men jag har ju Oscar.” Jag började skratta.
”You wish.” Ludde släppte greppet om mig och istället gick åt sidan, med paraplyet i handen.
”Men…” Jag sprang efter för att ta skydd under paraplyet, det slutade med att vi började springa runt på gatan och skratta. Efter ett tag stannade Ludde upp för att få in luft mellan skrattanfallen och han skrattade så mycket att han skakade. Vilket resulterade att han skakade av allt vatten som hade samlats på paraplyet på mig. Jag kände att jag blev ännu blötare än vad jag redan var och jag skrek till när en droppe trängde sig in under tröjan och ner på ryggen. Ludde kollade upp mot mig och var på gång att börja skratta igen, när han istället rätade på sig och harklade sig. Jag kollade frågande på honom och han riktade blicken bakom mig. Någon meter ifrån stod Philip under ett paraply och kollade på oss, jag kunde inte tolka hans ansiktsuttryck men det såg inte ut som att han var på bra humör i alla fall.
”Malin, jag behöver prata med dig.” Rösten lät bestämd och blicken var så inträngande att jag var tvungen att vända bort blicken.
”Vi ses hemma sen.” Ludde kramade mig snabbt och sedan lämnade han oss ensamma. Jag stod kvar ute i regnet och visste inte vad jag skulle göra.
”Kom under paraplyet för guds skull, vi går hem till mig.” Jag kunde inte göra något annat än att nicka och slinka under paraplyet. Vägen hem till honom kändes som en evighet, och när vi väl var framme öppnade han dörren och lät mig gå in först. Philips syster, Lisa, som är 8 år kom ut till hallen.
”Hej Malin.” Hon log stort mot mig och gick fram för att krama mig. Jag lyckades få till ett skratt trots omständigheterna och visade mina kläder. ”Uhh..” Hon backade igen och sprang tillbaka in till köket istället där hon kom ifrån.
”Jag hämtar en tröja och ett par byxor till dig, kommer snart.” Jag stod kvar snopet i hallen ett litet tag tills jag istället gick in till köket, där inne stod Lisa och Philips mamma och lagade mat.
”Hej Malin! Oj, har du blivit dränkt eller?”
”Ja, faktiskt.” Jag skrattade och ryckte på axlarna. ”Typiskt mig.” Carin, Philips mamma, skrattade och frågade om jag också ville ha mat här men jag skakade på huvudet. Philip kom tillbaka och visade upp kläderna. Jag tog emot dem och gick mot toaletten. När jag försäkrat mig att det var låst suckade jag och försökte andas djupt för att lugna ner mig. Det var inte lätt att spela glad och trevlig mot Philips familj när man inte kände sig glad längre. Den stora klumpen som alltid fanns där så fort Philip var i närheten kändes dubbelt så stor nu. Efter jag bytt om samlade jag tillräckligt mod för att klara av att gå ut, jag öppnade dörren och såg att Philip satt i trappan. När han såg mig ställde han sig upp och började gå upp för trappan.
Vi satt tysta ett tag i hans säng innan jag suckade. ”Säg något då..”
Han tog ett djupt andetag och försökte söka min blick. Jag kollade istället bort och väntade på att han skulle börja prata.
”Vad menade du med att det är jobbigt att se mig på lektionerna? Du vet att jag är ledsen att jag valt mina andra kompisar innan dig, och du vet orsaken. Men jag fattar inte varför du tycker det är jobbigt att se mig på lektionerna och med Sara i så fall?” Jag drog ihop benen så knäna hamnade jäms med kroppen och slog händerna runt benen, jag lade ner huvudet mellan knäna och kroppen och suckade. Jag fattar inte att han inte kan slå ihop pusselbitarna och fatta vad jag känner för honom, och jag hade ingen lust att sitta där och berätta det uppenbara.
”Malin?”
”Varför bryr du dig om Ludde, och varför frågade du om vi bara var kompisar? Varför stirrade du på oss när vi satt i klassrummet?
”Jag tycker du borde svara på min fråga först”
”Våra frågor är precis likadana!”
”Så svara du först då!”Båda satt rakt nu och kollade irriterat på varandra, sen suckade båda och istället vände bort huvudena. Jag vände blicken ut mot fönstret, det regnade fortfarande ute. Efter några sekunders tystnad vände jag tillbaka blicken på Philip igen, han såg sammanbiten ut, nästan som han ville hålla tillbaka tårarna.
”Vi måste nog prata om kyssen för några månader sedan…”
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
illas - 21 aug 11 - 16:09- Betyg:
omg... sjukt bra ju ;o ... måste läsa nästa del ^^
Sabbe_sabbe - 21 aug 11 - 13:42- Betyg:
Älskar denhär Novellen!:D
MEJLA NÄSTA!
blackgirl - 21 aug 11 - 02:30- Betyg:
Tackar för påminnelsen och tackar som frågar jag mår väl inget vidare just nu. Men lite hopp finns det ju alltid och så finns ju dom grymt duktiga författarna här på dikta som verkligen hjälper en att skina upp efter en usel dag ^^ tack för det <3 hoppas du mår bra c: Jaja jag tycker att malin kan dumpa philip och vara med ludde istället :3 ta inte de där på fel sätt jag vet att ludde är bög men jag gillar honom bättre än philip >.< <3
smuttsigflicka - 20 aug 11 - 22:49
Jag tycker helt seriöst att du ska skicka in denna till ett bokförlag,
det är sånt här tonåringar älskar att läsa.
Mejla gärna om en ny del sen!
Kram.
Atrociouschild - 20 aug 11 - 21:25- Betyg:
ooohh! nu börjar det bli riktigt spännande! maila nästa<3
Usami - 20 aug 11 - 21:08- Betyg:
DU ÄR FÖRIH*LV*T* DUM!!!!
Vill meeeeeraaaa!!!! Mejla nästa!
Lovehurtsbadly - 20 aug 11 - 18:35- Betyg:
Jättebraaaaa! Mer mer mer mer!!!!! Maila nästa ;) <3
Eme_96 - 20 aug 11 - 17:24- Betyg:
guuuud så bra!! :D:D:D mejla nästa!!!
Mizz_andersson - 20 aug 11 - 16:25
Jätte bra. =) Maila nästa del.
yllop - 20 aug 11 - 15:51
Jag vill läsa mer! Maila när nästa kommer ut! :)

Skriven av
JessicaKarlsson
20 aug 11 - 15:02
(Har blivit läst 137 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord