Månens Gloria |
Som de vanliga nätter då mina föräldrar kollade på TV, somnade och inte brydde sig om mig försvann jag ut på havrefälten för att iakta månen och stjärnorna. Vid en damm närmare den mörka skogen på andra sidan fältet speglade sig himlen och det vita skenet från månen gled upp i mitt tårfyllda ansikte. Då jag kollade upp på månen märkte jag hur en gloria formade sig ovanför det runda klotet. Som om månen vore en ängel. Visst kunde man tro så. För varför inte? Månen verkade vakna till liv den natten, för plötsligt öppnade sig en springa som till slut formades till två ögon med kristallklara glimtar. En leende mun log ner mot mig och de två armar på sidan av månen sträckte sig ner mot jorden, en av händerna kramade försiktigt om mig och sakta drog månen upp mig i rymden, så fort jag hamnat utanför Jordens skorpa förvandlades jag till ett glittrande klot, men inte som bara ett klot, en stjärna som kunde tänka, röra sig och skina. Månen placerade mig nära sig själv som att hålla koll på mig medans vi tillsammans blickade ner på Jorden. För alltid som två bästa vänner.
En text som jag fick på minnet igår efter att jag såg att månen hade en liten gloria runt huvudet. Avgudar månen. ~ Therese.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Carrre - 14 aug 11 - 15:31- Betyg: | men va grymt jättesöt!!!
så gullig jue, älskar den ^^
du borde skriva en fortsättning, själv skulle jag inte veta
riktigt hur man skulle kunna fortsätta, men du kommer säkert
på nått! :D
cute <3 |
|
|
|