(Gammal dikt, ingen rubrik) |
Spola tillbaka
De varma solstrålarna leker i ansiktet
och munnen som saknar två framtänder pryds av
världens största leende
Allt var så självklart då,
så enkelt
Man levde i en falsk verklighet
Spola fram några år
Verkligheten smög sig sakta på
och lade sig som en grå hinna över världen,
känslor som man inte visste fanns
kastade sig över en och man fick en inblick i den
mörka delen av världen,
en värld fylld av
hopplöshet
sorg
hat
och ensamhet
En värld där liv och död gick hand i hand
*
|
Kommentarer | ira - 11 aug 11 - 23:50 | asså, du är skitbra!
älskar dina dikter.
du är otroligt bra! | TH-Lower - 11 aug 11 - 17:45 | Fin!<3 |
|
|
|