Jag minns, men gör du? ONESHOT |
Jag minns den kvällen så väl...
Du sa att du var ful innan du vände bort ditt vackra ansikte
så att man bara såg det mörkbuna lite för långa håret.
Såklart sa jag emot etersom du var det absolut vackraste mina
blå ögon skådat. Du förblev orörlig så jag sa:
-Hur ska jag bevisa att du inte är ful?
Sakta vände du dej mot mej med ett leende som lekte i mungipan,
och med en busig glimt i ögonen sa du: Kyss mej.
Du sa dom orden så omsorgsfullt fastän du visste om mina känslor för dej.
Mitt hjärta stannade och försiktigt och varsamt böjde jag mej fram
och kysste dina overkligt mjuka läppar. Samma kväll somnade jag
med dina armar runt mej för första gången.
Jag var lyckligast i världen just då.
|
| Kommentarer | | Poem-lover - 7 aug 11 - 02:12 | | True story |
|
|
|
